Irkutsk
Irkutsk | |||||
![]() | |||||
| |||||
Valdkund | |||||
---|---|---|---|---|---|
Глава | |||||
Istorii da geografii | |||||
Tegemižen päiv |
1661 | ||||
Pind |
| ||||
Высота |
440 | ||||
Aigvö | |||||
Ekonomik | |||||
Eläjad | |||||
Eläjad |
| ||||
Lugud | |||||
Telefonan kod |
3952 | ||||
Počtan indeksad |
664000–664999 | ||||
- | |||||
| |||||
Официальный сайт(ven.) | |||||
lugeda • diskussii • redaktiruida |
Irkutsk (burät.: Эрхүү) om Sibirin suves. Se om Irkutskan rajonan administrativine keskuz mugažo (ei mülü rajonha).
Istorii
Eländpunktan aluz om pandud vl 1661 kuti Jandašan lidnuz (ven.: Яндашский острог) ruhtinasen-tuvalaižen nimen mödhe, möhemba Irkutskan lidnuz (ven. Иркутский острог) jogen mödhe. Sai lidnan statusad nügüdläiženke nimenke vl 1686. Järedad lämoipalod oliba lidnas vodel 1716, i 1879 — udessündutihe lidnad kümne vot.
Geografijan andmused
Lidn sijadase Angar-jogen molembil randoil Irkut-jogensun sijas, Angar-jogi läbitab lidnad suvipäivnouzmaspäi lodeheze. Lidnan keskuz seižub 440 m korktusel valdmeren pindan päl. Matkad Šelehov- (suvipäivlaskmha) lidnad mülüdas Irkutskan aglomeracijha.
Irkutsk jagase nelläks administrativižeks ümbrikoks, ičeze administracijoidenke. Jagand koumeks ümbrikoks (Oigedrandaline, Hurarandaline i Keskuzümbrik) om vaiše planoiš vspäi 2015. Lidn om lidnümbrikon üks'jäine eländpunkt.
Eläjad
Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 587 891 ristitud. Kaikiš suremb ristitišt oli 641 tuhad eläjid vl 1991. Irkutsk om lidnaglomeracijan keskuz 1,1 mln eläjidenke (kaks' videndest agjan ristitištos vl 2016).
Rahvahad (vn 2010 rahvahanlugemine, enamba 0,4%): burätalaižed — 2,2%, azerbaidžanlaižed — 0,4%, kirgizlaižed — 0,4%, armenijalaižed — 0,4%, toižed rahvahad — 2,6%, rahvahuden ozutandata — 7,0%.
Lidnan edeline pämez' om Dmitrii Berdnikov (keväz'ku 2015 — keväz'ku 2020).
Galerei
- Иркутск, Ангара.jpg
Irkutsk-Passažirskii-päraudtestancijan kompleks Angaran randal vl 2016
Tetabad sündnuded
- Pötr Turčaninov (1932−2009) — oli venälaine mez', Nevondkundaližen Ühtištusen i Venäman voimujupirdai da grafikanpirdai.
Homaičendad
Irdkosketused
Irkutsk Vikiaitas |
Irkutskan agjan lidnad | ||
Alaudinsk | Alzamai | Angarsk | Baikal'sk | Birüsinsk | Bodaibo | Bratsk | Čerömhovo | Irkutsk | Kirensk | Sajansk | Sibirin Usol'je | Slüdänk | Svirsk | Šelehov | Zim | Železnogorsk Ilimal | Taišet | Tulun | Ust'-Ilimsk | Ust'-Kut | Vihorevk | ||
Venäman Federacijan subjektoiden pälidnad | ||
Alauz'lidn | Anadir' | Arhangel'sk | Astrahan' | Barnaul | Belgorod | Birobidžan | Blagoveščensk | Bränsk | Čeboksarad | Čeläbinsk | Čerkessk | Čit | Elist | Gatčin | Gorno-Altaisk | Groznii | Habarovsk | Hanti-Mansiisk | Irkutsk | Iževsk | Ivanovo | Jakutsk | Jaroslavl' | Jekaterinburg | Joškar-Ola | Kaliningrad | Kalug | Kazan' | Kemerovo | Kirov | Kizil | Kostrom | Krasnodar | Krasnojarsk | Kurgan | Kursk | Lipeck | Magadan | Magas | Mahačkal | Maikop | Moskva | Murmansk | Nal'čik | Nar'jan Mar | Novosibirsk | Omsk | Orel | Orenburg | Penz | Perm' | Petropavlovsk Kamčatkal | Petroskoi | Piter | Pskov | Rostov Donal | Räzan' | Salehard | Samar | Saransk | Saratov | Siktivkar | Simferopol' | Sevastopol' | Smolensk | Stavropol' | Sur' Novgorod | Suvisahalinsk | Tambov | Tomsk | Tul | Tver' | Tümen' | Ufa | Ulan Ude | Uljanovsk | Vladikavkaz | Vladimir | Vladivostok | Volgograd | Vologd | Voronež | ||