Irkutsk

Рувики-späi
Irkutsk
Irkutsk Collage.png
Флаг[d] Герб
Флаг[d] Герб

52°17′00″ с. ш. 104°18′00″ в. д.GЯO

Valdkund
Глава

Dmitry Berdnikov[d][1]

Istorii da geografii
Tegemižen päiv

1661

Pind
  • 277
Высота

440

Aigvö

IRKT[d] и UTC+8:00[d]

Ekonomik
Eläjad
Eläjad
  • 606 369 чел. (2024)[3]
Lugud
Telefonan kod

3952

Počtan indeksad

664000–664999

-

Официальный сайт(ven.)

lugeda  diskussii  redaktiruida
Irkutskan administrativižed ümbrikod:
1 — Oigedrandaline ümbrik
2 — Oktäbrin ümbrik
3 — Sverdlovskii-ümbrik
4 — Leninan ümbrik

Irkutsk (burät.: Эрхүү) om Sibirin suves. Se om Irkutskan rajonan administrativine keskuz mugažo (ei mülü rajonha).

Istorii

Eländpunktan aluz om pandud vl 1661 kuti Jandašan lidnuz (ven.: Яндашский острог) ruhtinasen-tuvalaižen nimen mödhe, möhemba Irkutskan lidnuz (ven. Иркутский острог) jogen mödhe. Sai lidnan statusad nügüdläiženke nimenke vl 1686. Järedad lämoipalod oliba lidnas vodel 1716, i 1879 — udessündutihe lidnad kümne vot.

Geografijan andmused

Lidn sijadase Angar-jogen molembil randoil Irkut-jogensun sijas, Angar-jogi läbitab lidnad suvipäivnouzmaspäi lodeheze. Lidnan keskuz seižub 440 m korktusel valdmeren pindan päl. Matkad Šelehov- (suvipäivlaskmha) lidnad mülüdas Irkutskan aglomeracijha.

Irkutsk jagase nelläks administrativižeks ümbrikoks, ičeze administracijoidenke. Jagand koumeks ümbrikoks (Oigedrandaline, Hurarandaline i Keskuzümbrik) om vaiše planoiš vspäi 2015. Lidn om lidnümbrikon üks'jäine eländpunkt.

Eläjad

Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 587 891 ristitud. Kaikiš suremb ristitišt oli 641 tuhad eläjid vl 1991. Irkutsk om lidnaglomeracijan keskuz 1,1 mln eläjidenke (kaks' videndest agjan ristitištos vl 2016).

Rahvahad (vn 2010 rahvahanlugemine, enamba 0,4%): burätalaižed — 2,2%, azerbaidžanlaižed — 0,4%, kirgizlaižed — 0,4%, armenijalaižed — 0,4%, toižed rahvahad — 2,6%, rahvahuden ozutandata — 7,0%.

Lidnan edeline pämez' om Dmitrii Berdnikov (keväz'ku 2015 — keväz'ku 2020).

Galerei

Tetabad sündnuded

  • Pötr Turčaninov (1932−2009) — oli venälaine mez', Nevondkundaližen Ühtištusen i Venäman voimujupirdai da grafikanpirdai.

Homaičendad

Irdkosketused



Irkutskan agjan lidnad
Alaudinsk | Alzamai | Angarsk | Baikal'sk | Birüsinsk | Bodaibo | Bratsk | Čerömhovo | Irkutsk | Kirensk | Sajansk | Sibirin Usol'je | Slüdänk | Svirsk | Šelehov | Zim | Železnogorsk Ilimal | Taišet | Tulun | Ust'-Ilimsk | Ust'-Kut | Vihorevk


Venäman Federacijan subjektoiden pälidnad
Alauz'lidn | Anadir' | Arhangel'sk | Astrahan' | Barnaul | Belgorod | Birobidžan | Blagoveščensk | Bränsk | Čeboksarad | Čeläbinsk | Čerkessk | Čit | Elist | Gatčin | Gorno-Altaisk | Groznii | Habarovsk | Hanti-Mansiisk | Irkutsk | Iževsk | Ivanovo | Jakutsk | Jaroslavl' | Jekaterinburg | Joškar-Ola | Kaliningrad | Kalug | Kazan' | Kemerovo | Kirov | Kizil | Kostrom | Krasnodar | Krasnojarsk | Kurgan | Kursk | Lipeck | Magadan | Magas | Mahačkal | Maikop | Moskva | Murmansk | Nal'čik | Nar'jan Mar | Novosibirsk | Omsk | Orel | Orenburg | Penz | Perm' | Petropavlovsk Kamčatkal | Petroskoi | Piter | Pskov | Rostov Donal | Räzan' | Salehard | Samar | Saransk | Saratov | Siktivkar | Simferopol' | Sevastopol' | Smolensk | Stavropol' | Sur' Novgorod | Suvisahalinsk | Tambov | Tomsk | Tul | Tver' | Tümen' | Ufa | Ulan Ude | Uljanovsk | Vladikavkaz | Vladimir | Vladivostok | Volgograd | Vologd | Voronež