Orenburg
Orenburg | |||||
![]() | |||||
| |||||
Valdkund | |||||
---|---|---|---|---|---|
Глава | |||||
Istorii da geografii | |||||
Tegemižen päiv |
1743 | ||||
Pind |
| ||||
Высота |
150 | ||||
Aigvö | |||||
Ekonomik | |||||
Eläjad | |||||
Eläjad |
| ||||
Lugud | |||||
Telefonan kod |
3532 | ||||
Počtan indeksad |
460000 | ||||
- | |||||
| |||||
Официальный сайт(ven.) | |||||
lugeda • diskussii • redaktiruida |
Orenburg (ven.: Оренбург, tot.: Ырынбур) om lidn Venäman suvipäivlaskmas. Se om Orenburgan agjan administrativine keskuz da kaikiš suremb lidn i lidnümbrik.
Istorii
Eländpunktan aluz om pandud vl 1743 kuti lidnuz da lidn. Vl 1744 se tegihe Orenburgan gubernijan pälidnaks.
Vozil 1938−1957 nimitihe lidnad Čkalov:aks tutaban lendajan oiktastuseks.
Orenburgan ižandusen päsarakod oma londuseližen gazan samine da sen ümbriradmine, mašinansauvomine (burauduzmašiništ, John Deere-maižanduztehnik, «Uralrentgen», radiatorad), sauvondmaterialad (raudbetontegesed, torved, kuivad sauvondsegoitused), sömtegimišt, orenburgan höunehpaikoiden da katusiden tehmine.
Geografijan andmused
Lidn sijadase Ural-jogen molembil randoil, 150 m keskmäižel korktusel valdmeren pindan päl. Matkad Moskvhasai om 1432 km lodeheze avtotedme. Lähembaine lidn om Sol'-Ileck 75 km suvhe raudtel vai avtol.
Orenburg jagase kahteks ümbrikoks i nelläks administrativižeks rajonaks, kaik ned ei olgoi municipaližikš ühtnikoikš. Leninan rajon da Keskuzrajon mülüdas Suviümbrikho. Pohjoine ümbrik mülütab Dzeržinskijan i Tegimištoližen rajonid. Kümne žilod mülüdas Orenburgan lidnümbrikho lidnan ližaks, lidnümbrikon pind — 916,91 km².
Eläjad
Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 548 331 ristitud, lidnümbrikon — 563 876 ristitud. Vl 2017 kaik 579 677 ristitud eliba lidnümbrikos. Kaikiš suremb lidnan ristitišt om nügüd' (vl 2021).
Rahvahad (lidn, enamba 0,4% vl 2010): baškiralaižed — 1,1%, mordvinalaižed — 0,5%, toižed rahvahad — 2,3%, rahvahuden ozutandata — 2,9%.
Edeližed lidnümbrikon pämehed:
- Vladimir Il'jinih (uhoku 2020 — sügüz'ku 2021),
- Dmitrii Kulagin (tal'vku 2018 — tal'vku 2019),
- Jevgenii Arapov (reduku 2015 — reduku 2018).
Transport
Avtobusad, trolleibusad, maršruttaksid i kervačte Ural-joges päliči oma kundaližtransportaks lidnas. Vl 1876 raudte tuli lidnha, i Orenburg kändihe järedaks raudtesol'meks.
Rahvahidenkeskeine civiline Jurii Gagarinan nimed Orenburg-Keskuzline-lendimport[2] (REN / ОНГ, 1 mln passažiroid vl 2021) sijadase 19 km päivnouzmha lidnaspäi. Tehtas reisid Uzbekistanha, Tadžikistanha, Päivlaskmaižen Azijan lebutahoiže, mugažo Venäman järedoihe lidnoihe.
Galerei
- Общество взаимного страхования 2.jpg
Lidnan administracijan sauvuz (2014)
- Окрестности газзавода - panoramio.jpg
Orenburgan gazanümbriradai tegim vl 2011
- 4 драмтеатр.JPG
Orenburgan agjan dramteatr M. Gor'kijan nimed (2007)
- Orenburgskiy r-n, Orenburgskaya oblast', Russia - panoramio (3).jpg
Orenburg-lendimportan terminal vl 2010
- Russia Orenburg railway station.jpg
Orenburg-päraudtestancijan sauvuz vl 2017
Homaičendad
Irdkosketused
- Municipaližen «Orenburg-lidn»-ühtnikan tobmuden aluzkundoiden oficialine portal (orenburg.ru). (ven.)
Orenburg Vikiaitas |
Orenburgan agjan lidnad | ||
Abdulino | Buguruslan | Buzuluk | Gai | Jasnii | Kuvandik | Mednogorsk | Novotroick | Orenburg | Orsk | Sol'-Ileck | Soročinsk | ||
Venäman Federacijan subjektoiden pälidnad | ||
Alauz'lidn | Anadir' | Arhangel'sk | Astrahan' | Barnaul | Belgorod | Birobidžan | Blagoveščensk | Bränsk | Čeboksarad | Čeläbinsk | Čerkessk | Čit | Elist | Gatčin | Gorno-Altaisk | Groznii | Habarovsk | Hanti-Mansiisk | Irkutsk | Iževsk | Ivanovo | Jakutsk | Jaroslavl' | Jekaterinburg | Joškar-Ola | Kaliningrad | Kalug | Kazan' | Kemerovo | Kirov | Kizil | Kostrom | Krasnodar | Krasnojarsk | Kurgan | Kursk | Lipeck | Magadan | Magas | Mahačkal | Maikop | Moskva | Murmansk | Nal'čik | Nar'jan Mar | Novosibirsk | Omsk | Orel | Orenburg | Penz | Perm' | Petropavlovsk Kamčatkal | Petroskoi | Piter | Pskov | Rostov Donal | Räzan' | Salehard | Samar | Saransk | Saratov | Siktivkar | Simferopol' | Sevastopol' | Smolensk | Stavropol' | Sur' Novgorod | Suvisahalinsk | Tambov | Tomsk | Tul | Tver' | Tümen' | Ufa | Ulan Ude | Uljanovsk | Vladikavkaz | Vladimir | Vladivostok | Volgograd | Vologd | Voronež | ||