Tambov

Рувики-späi
Tambov
Tambov TransgfigurationCathedral 101 0477.jpg
Флаг[d] Герб[d]
Флаг[d] Герб[d]

52°43′00″ с. ш. 41°26′00″ в. д.GЯO

Valdkund
Глава

Q29963617? и Maxim Kosenkov[d]

Istorii da geografii
Tegemižen päiv

1636

Pind
  • 90,89
Высота

130

Aigvö

UTC+3[d]

Ekonomik
Eläjad
Eläjad
  • 256 268 чел. (2024)[1]
Lugud
Telefonan kod

4752

Počtan indeksad

392000

-

Официальный сайт

lugeda  diskussii  redaktiruida
Tambovan administrativižed rajonad:
     Leninan rajon      Oktäbrin rajon      Nevondkundaline rajon

Tambov (Tambovan rajonan tobmuden aluzkundoiden keskuseks.

Istorii

Eländpunktan aluz om pandud vl 1636 kuti Tambov-kaičendlidnuz Venäman suviröunal. Se sai lidnan statusad vl 1719. Vspäi 1796 kändihe Tambovan gubernijan keskuzlidnaks, sur' jarmank oleskeli keskuzližel torgul.

Tambov šingotase mašinansauvomižen edheotandoil («Terrion»-traktorad i kombainad, elektroladimed, himižen sarakon täht), himižel tegimištol (ližadused i mujutimed sädamha tekstilid, bumagad, šinoid, benzinad, betonad; räzintehnižed tegesed, gazmaskad, respiratorad, kosmoslaivoiden elonvarmitusen sistemad), sauvondmaterialiden pästandal (raudbetontegesed, plastiktorved, mujud), erazvuiččel sömtegimištol, tekstilin tehmižel (kanghad specialižen soban täht) i omblendedheotandoil.

Geografijan andmused

Lidn sijadase Cnanjogen hural randal, 130 metrad valdmeren pindan päl keskmäižel korktusel. Matkad Moskvhasai om 420 km lodeheze orhal. Lähembaine järed lidn om Lipeck 130 km päivlaskmha avtotedme. Kotovsk om suvipäivnouzmaine kaimdailidn.

Klimat om ven kontinentaline. Kaik 10 puištod om lidnan territorijal. Heinkun lämuz om +20 C°, vilukun i uhokun — −8 C°, voden keskmäine lämuz om +6,1 C°. Paneb sadegid 520 mm vodes.

Tobmuz

Tambov jagase koumeks administrativižeks ümbrikoks. Kaik 18 territoriališt nevondkundad om lidnas. Se om lidnümbrikon üks'jäine eländpunkt.

Municipaližen ühtnikan pämez' om Tambovan Duman ezimez' vn 2022 uhokuspäi. Jelena Leonova radab sen ezimehen vn 2020 redukuspäi.

Nügüdläine lidnan pämez' om Maksim Kosenkov vn 2020 kül'mkuspäi (oti sidä-žo radnikust vll 2005−2008). Edeližed lidnan pämehed oliba Sergei Čebotaröv (keväz'ku 2017 — keväz'ku 2019), Dmitrii Samorodin (velgusentäutai, keväz'ku 2019 — sügüz'ku 2019), Natalija Makarevič (sügüz'ku 2019 — reduku 2020). Lidnan pämez' valičese Tambovan Dumal i tegeb lidnümbrikon Administracijan pämehen velgusidme.

Eläjad

Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 280 161 ristitud. Kaikiš suremb ristitišt oli 318 tuhad eläjid vl 1997.

Venälaižed i ortodoksižed hristanuskojad oma enambuses.

Openduz

Kaik viž tehnikumad i kümne kolledžad oma professionaližen keskopendusen aluzkundoikš. Nell' tedoinstitutad ratas lidnas.

Üläopendusen aluzkundad:

  • Tambovan valdkundaline universitet G. Deržavinan nimed[2]
  • Tambovan valdkundaline tehnine universitet
  • Tambovan muzikaliž-pedagogine institut S. Rahmaninovan nimed
  • Valdkundaližiden aluzkundoiden koume filialad

Transport

Avtobusad, trolleibusad, maršruttaksid da taksid oma kundaližeks transportaks lidnas. Kaks' avtostancijad om olmas: «Tambov» i «Pohjoine». Tambov I-päraudtestancii om saudud vl 1868. Avtote ümbärdab lidnad.

Tatanmaine civiline Tambov (Donskoje)-lendimportMoskvha i Piterihe, om sezonreisid Sočihe. Mugažo Tambov-sodaaviabaz om olmas viž kilometrad päivlaskmha lidnan keskusespäi.

Galerei

Homaičendad

Irdkosketused



Tambovan agjan lidnad
Kirsanov | Kotovsk | Mičurinsk | Moršansk | Rasskazovo | Žerdevk | Tambov | Uvarovo


Venäman Federacijan subjektoiden pälidnad
Alauz'lidn | Anadir' | Arhangel'sk | Astrahan' | Barnaul | Belgorod | Birobidžan | Blagoveščensk | Bränsk | Čeboksarad | Čeläbinsk | Čerkessk | Čit | Elist | Gatčin | Gorno-Altaisk | Groznii | Habarovsk | Hanti-Mansiisk | Irkutsk | Iževsk | Ivanovo | Jakutsk | Jaroslavl' | Jekaterinburg | Joškar-Ola | Kaliningrad | Kalug | Kazan' | Kemerovo | Kirov | Kizil | Kostrom | Krasnodar | Krasnojarsk | Kurgan | Kursk | Lipeck | Magadan | Magas | Mahačkal | Maikop | Moskva | Murmansk | Nal'čik | Nar'jan Mar | Novosibirsk | Omsk | Orel | Orenburg | Penz | Perm' | Petropavlovsk Kamčatkal | Petroskoi | Piter | Pskov | Rostov Donal | Räzan' | Salehard | Samar | Saransk | Saratov | Siktivkar | Simferopol' | Sevastopol' | Smolensk | Stavropol' | Sur' Novgorod | Suvisahalinsk | Tambov | Tomsk | Tul | Tver' | Tümen' | Ufa | Ulan Ude | Uljanovsk | Vladikavkaz | Vladimir | Vladivostok | Volgograd | Vologd | Voronež