Čeboksarad

Рувики-späi
Čeboksarad
Cheboksary. View of downtown.jpg
Флаг[d] Герб
Флаг[d] Герб
56°08′00″ с. ш. 47°15′00″ в. д.GЯO
Valdkund
Глава Oleg Kortunov[d]
Istorii da geografii
Tegemižen päiv 1469[1]
Pind
  • 250,87
Высота 178
Aigvö UTC+3[d]
Eläjad
Eläjad
  • 496 350 чел. (2024)[2]
Lugud
Telefonan kod 8352
Počtan indeksad 428000–428038

Официальный сайт
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

Čeboksarad (ven.: Чебокса́ры, čuv.: Шупашкар) om Venäman lidn, lidnümbrik da port Volg-jogen molembil randoil. Se om Čuvašijan Tazovaldkundan pälidn da kaikiš suremb lidn, tazovaldkundan ristitišton kaks' videndest eläb siš.

Istorii

Eländpunkt mainitase ezmäižen kerdan Ivan Runo-sodavejan sodamatkan Kazanihe vn 1469 semendkus, no kaivandusiden mödhe lidn om olmas jo 13. voz'sadan lopuspäi. Čeboksarad saiba lidnan statusad vl 1781.

Čeboksarad šingotasoiš mašinansauvomižel (agregatad, tekstilin tömašinad), elektrotehnižel sarakol (elektro- i energomašiništon pästand, ladimed, kabeläd), tekstil'tegimištol (bumagankombinat, pölvhankanghiden fabrik, trikotažfabrik) i sömtegimištol (konditerižed tegesed, makaronad, alkogoližed jomad).

Geografijan andmused

Lidn sijadase Volg-jogen (Čeboksaran vezivaradim) oiktal korktal randal tobjimalaz, 53..205 m korktusil valdmeren pindan päl. Novočeboksarsk om kaimdailidnaks päivnouzmpoles, vezivaradimen padosein da Čeboksaran GES sijadasoiš siš.

Čeboksarad jagasoiš koumeks rajonaks: Kalininan, Leninan i Moskvan. Sen ližaks, territorialine Volgantagaine-ohjanduz (čuv.: Йăлăм) om jogen hural randal. Lidnanvuiččed Uded Lapsarid- (6955 rist. vl 2010) i Sosnovk- (2242 rist. vl 2010) žilod, muite žilo da külä mülüdas lidnümbrikho Čeboksarad-lidnan ližaks. Čeboksaran rajon ümbärdab lidnümbrikod.

Eläjad

Vn 2010 rahvahanlugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 447 929 ristitud, lidnümbrikon — 464 208 ristitud. Vl 2017 kaik 489 498 eläjad oli lidnas i 500 052 eläjad kaikes lidnümbrikos. Kaikiš suremb ristitišt lidnan alusenpanendaspäi om nügüd' (vl 2022). Lidnaglomeracijan ristitišt läz 700 tuhad eläjid.

Rahvahad (enamba 0,4% vl 2010): čuvašalaižed — 58,7 %, venälaižed — 31,5 %, totarlaižed — 1,0 %, ukrainalaižed — 0,5 %, marilaižed — 0,4 %, mordvinalaižed — 0,4 %, toižed rahvahad i rahvahuden ozutandata — 7,5 %.

Ortodoksižen hristanuskondan koumekümne pühäpertid[3] oma olmas lidnas: Jumalanmaman Tulendan Pühäpertihe kafedraline päjumalanpert' (1600−1657), Jumalanmaman Katken i ph. Tatiana Rimalaižen päjumalanpert' (om letud vll 2001−2006), ph. Sergii Radonežalaižen päjumalanpert' (om sauvomas), Stroican mez'jumalankodi (Eläban Stroican päjumalanpert', kaks' jumalanpertid i kaks' časounäd), Spasan Toižetamižen naižjumalankodi (kaks' jumalanpertid i koume časounäd), 12 tošt jumalanpertid i viž časounäd. Om protestantizman tulendoid. Islaman «Bulgar»-mečet' om avaitud vl 2005. Čuvašan veroližen religijan polenpidajad elädas lidnas mugažo.

Edeline lidnan pämez' om Jevgenii Kadišev (reduku 2017 — reduku 2020).

Galerei

Tetabad sündnuded

  • Marevna (Marija Vorob'jova-Stebel'skaja, 1892−1984) — oli venälaine pirdai naine.

Homaičendad

Irdkosketused



Čuvašijan Tazovaldkundan lidnad
Alatir' | Civil'sk | Čeboksarad | Jadrin | Kanaš | Kozlovk | Mariinskii Posad | Novočeboksarsk | Šumerl'


Venäman Federacijan subjektoiden pälidnad
Abakan | Alauz'lidn | Anadir' | Arhangel'sk | Astrahan' | Barnaul | Belgorod | Birobidžan | Blagoveščensk | Bränsk | Čeboksarad | Čeläbinsk | Čerkessk | Čit | Elist | Gatčin | Gorno-Altaisk | Groznii | Habarovsk | Hanti-Mansiisk | Irkutsk | Iževsk | Ivanovo | Jakutsk | Jaroslavl' | Jekaterinburg | Joškar-Ola | Kaliningrad | Kalug | Kazan' | Kemerovo | Kirov | Kizil | Kostrom | Krasnodar | Krasnojarsk | Kurgan | Kursk | Lipeck | Magadan | Magas | Mahačkal | Maikop | Moskva | Murmansk | Nal'čik | Nar'jan Mar | Novosibirsk | Omsk | Orel | Orenburg | Penz | Perm' | Petropavlovsk Kamčatkal | Petroskoi | Piter | Pskov | Rostov Donal | Räzan' | Salehard | Samar | Saransk | Saratov | Siktivkar | Simferopol' | Sevastopol' | Smolensk | Stavropol' | Sur' Novgorod | Suvisahalinsk | Tambov | Tomsk | Tul | Tver' | Tümen' | Ufa | Ulan Ude | Uljanovsk | Vladikavkaz | Vladimir | Vladivostok | Volgograd | Vologd | Voronež