Sevastopol'

Рувики-späi
Sevastopol'
Sevastopol Collage 2015.png
Флаг[d] Герб[d]
Флаг[d] Герб[d]

Legendarni Sevastopol[d]

44°36′18″ с. ш. 33°31′21″ в. д.GЯO

Valdkund
Глава

Mikhail Razvozhayev[d]

Istorii da geografii
Tegemižen päiv

V век до н. э.1783

Pind
  • 863,6
Aigvö

UTC+3[d][2] и UTC+2:00[d]

Ekonomik
Eläjad
Eläjad
  • 561 374 чел. (2024)[3]
Lugud
Kod ISO 3166-2

UA-40

Avtomašinoiden nomeroiden kod

92, 192[4]

-

Официальный сайт(ven.)

lugeda  diskussii  redaktiruida

Sevastopol' (krim.-tat.: Акъяр, Krim-pol'saren südäimes.

Lidn om Kriman kalaport, tedon, tegeližuden, kul'turan, istorijan keskuz. Siš om äi adivpertid turistoiden täht. Turizman aigan Sevastopolin rahvahan lugumär ližadub nellähä-videhe kerdaha. Lidnan istoriline keskuz sijadase Sevastopolin karan suvirandal.

Istorii

Vodel 1783 nügüdläine lidn oli pandud Venäman Jekaterina II Sur'-imperatoran käskön mödhe. Se om vägilidn da voinhoštusen lidn. Tägä oma Venäman Mustmeren laivišton voinmeribazad.

Geografii

[[Fail:Административная карта-схема Севастополя.png|thumb|left|250px|Sevastopolin administrativine shematine kart:
1 — Gagarinan rajon
2 — Leninan rajon
3 — Nahimovan rajon
4 — Balaklavan rajon

Sevastopol' sijadase Mustan meren randal, 50 m ü.m.t. keskmäižel korktudel. Matkad Simferopolihesai om 60 km pohjoižpäivnouzman polehe libo 83 km avtotedme, Jaltahasai om 52 km päivnouzman polehe libo 80 km avtotedme.

Sevastopolin administracijan territorii jagase 4 administrativižehe rajonaha. Gagarinan i Leninan rajonad mülütaba vaiše lidnan kvartaloid. Balaklavan da Nahimovan rajonad mülütaba mugažo 1 lidn (Inkerman), 28 küläd, 1 lidnanvuitte külä (Kač) da enamba mi 30 pen't küläd.

Tobmuz

Vs 2014 keväz'kus 17. päiväspäi Sevastopol'-lidnan Käskusenandai Suim om regionan käskusenandai tobmuz. Se om tehtud Sevastopolin lindannevondkundan udesnimitandaks.

Sevastopolin pämehel om oiktuz tehtas Sevastopolin administracijan pämeheks. Lidnan parlament paneb pämehed radsijaha. Gubernatoran valdan srok om viž vot, enamba mi kaht strokud olda pämehen ei sa.

Eläjad

Vodel 2013 lidnan eläjiden lugu oli 344 479 ristitud[5], vl 2014 — 393 304 ristitud, vspäi 2014 lidnan territorii om tazostadud kaikhe regionha. Vodel 2023 ristituiden lugumär kazvoi da se tegihe 556 304 ristitud.

Rahvahad (enamba 0,4% vodel 2014): tatarad — 0,7%, armenijalaižed — 0,4%, toižed rahvahad — 1,8%, rahvahuden ozutandata — 4,9%.

Transport

Trolleibusad, avtobusad, maršruttaksid, venehlikutimed i ehtatim oma kundaližeks transportaks lidnas.

Rahvahidenkeskeižes Bel'bek-lendimportaspäi om 8 km matkad lidnan pohjoižehesai (avtotedme), 25 km — lidnan suvehesai (merikaran ümbärtedme).

Sebruzlidnad

Homaičendad

Irdkosketused



Kriman lidnad
Kriman Valdkund Alupka | Alušta | Arm'ansk | Bahčisarai | Belogorsk | Džankoi | Feodosia | Jalta | Jevpatoria | Kerč | Krasnoperekopsk | Saki | Simferopol' | Sudak | Ščolkino | Vanh Krim
Sevastopol' Balaklava | Inkerman | Sevastopol'