Marii Elan Valdkund

Рувики-späi
Marii Elan Valdkund
Valdkund

 Venäma

Istorii i geografii
Ekonomik
Eläjad
Lugun identifikatorad
-
This box: lugeda  diskussii  redaktiruida

Marii Elan Tazovaldkund (mägimar.: Мары Эл Республик, mägimarin kelel: Мары Эл) om subjektoišpäi.

Marii El mülüb Volgaveren federaližhe ümbrikho.

Tazovaldkundan pälidn da kaikiš suremb lidn om Joškar-Ol.

Keled

Valdkundkeled oma mägimarin kel' da nitmarin kel' Marii Elan Konstitucijan 15. kirjutusen mödhe.

Istorii

Marii Elan Tazovaldkund om olmas vs 1920 kül'mkun 4. päiväspäi.

Marii Elan Tazovaldkundan Konstitucii[1] om vahvištadud vn 1995 24. päiväl kezakud Marii Elan Konstitucižen Suiman ezitajil, sidä kesken Valdkundaližen Nevondkundan ezitajil da prezidental. Se vajehti endišt oli olnu vahvištadud vn 1978 25. päiväl semendkud Konstitucijad da om väges möhembaižidenke vajehtusidenke.

Geografijan andmused

Marii Elan Tazovaldkundan reljefan kart.

Tazovaldkundal om röunoid Tatarstanan Tazovaldkundanke suvipäivnouzmas, Čuvašijan Tazovaldkundanke suvipäivlaskmas da Alalidnan agjanke päivlaskmas. Marii Elan Tazovaldkund om mererandatoi.

Pind om 23 375 km². Segoitadud Čeboksaran da Kuibiševan vezivaradimed. Volgha langenijad sured ližajoged oma Vetlug, Pen' Kokšag, Sur' Kokšag da Ilet'.

Reljef om alangoikaz päivlaskmas, kukhikaz päivnouzmas. Kaikiš korktemb čokkoim om Čukšmägi-kukkaz 278 m kortte valdmeren pindan päl.

Klimat om ven kontinentaline. Heinkun keskmäine lämuz om +19 C°, vilukun — −19 C°.

Londuseližed varad oma turbaz, sauvondmaterialad (mouckivi, sauvondkivi, saved, letked), mec, reskvezi.

Tobmuz

Joškar-Olas.

Aleksandr Evstifeev radab tazovaldkundan pämeheks (mägimarin kel': Мары Эл Республик Вуйлатышы, nitmarin kel': Марий Эл Республик Вуйлатыше) vs 2017 sulakun 6. päiväspäi. Tazovaldkundan pämez' om Ohjastusen ezimeheks mugažo, märičeb sen strukturad, paneb ministrid radnikusile sättutaden kandidatoid parlamentanke.

Marii Elan parlament om Valdkundaline Nevondkund (mägimar.: Мары Эл Республикысе Кугижаншы Погын, Jurii Minakov radab Nevondkundan ezimeheks vs 2000 redukun 27. päiväspäi nelländen strokun jäl'geten.

Radonoigendai tobmuz om Marii Elan Tazovaldkundan Ohjastuz. Tazovaldkundan ministrused, komitetad da departamentad alištudas Ohjastusele.

Marii Elan Valdkundaližen Nevondkundan ühtnijoiden järgenduseližed valičendad oliba vn 2014 14. päiväl sügüz'kud (6. kucund). Vn 2017 10. päiväl sügüz'kud valitihe tazovaldkundan pämest edel strokud, nügüdläine pämez' sai vägestust ezmäižel tural (88,27% änid).

Eläjad

Vn 2010 kaiken Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 696 459 ristitud[2]. Kaikiš suremb ristitišt oli 758 363 eläjad vl 1993. Vl 2018 kaikutte kahtenz' ristit koumespäi om lidnalaine.

Kaik om nell' lidnad tazovaldkundas da 15 lidnanvuittušt žilod. Toine järed lidn (enamba 50 tuh. eläjid vl 2018) om Volžsk. Vl 2017 kaik oli 6 eländpunktad enamba mi 10 tuh. eläjidenke.

Rahvahad (enamba 0,4% vl 2010): marilaižed — 41,8%, čuvašalaižed — 0,9%, ukrainalaižed — 0,5%, toižed rahvahad — 1,3%, rahvahuden ozutandata — 4,9%.

Erased toižed igähižed rahvahad: udmurtalaižed — 0,28% (1932 rist.), mordvinalaižed — 0,12% (862 rist.).

Homaičendad

Irdkosketused


Marii Elan Tazovaldkundan lidnad
Joškar-Ol | Koz'modem'jansk | Zvenigovo | Volžsk