Sarajevo

Рувики-späi
Sarajevo
bosn.: Sarajevo
serb.: Сарајево
Sarajevo City Panorama.JPG
Флаг Герб
Флаг Герб

43°51′23″ с. ш. 18°24′47″ в. д.GЯO

Valdkund
Глава

Benjamina Karić[d]

Istorii da geografii
Tegemižen päiv

1462

Pind
  • 141,5
Высота

518 ± 1[2]

Aigvö

Kesk-Euroopa aeg[d]

Ekonomik
Eläjad
Eläjad
  • 275 524 чел. (2013)[3]
Lugud
Telefonan kod

033

Počtan indeksad

71000

-

Официальный сайт(bosn.)​ (angl.)(serb.)(horv.)

Sarajevo на карте

Sarajevo на карте

lugeda  diskussii  redaktiruida

Sarajevo (mugažo bosnijan, serban da Sarajevon kantonan administrativine keskuz da pala mugažo.

Istorii

Eländpunktan aluz om pandud vl 1462 kuti Bosna-Sarai (Istočno Sarajevo-lidn om olmas eriži ani suvhe, i Sarajevon serbine ristitišt poleni lujas formaližikš.

Geografijan andmused

Sarajevo sijadase valdkundan keskuzpalan suvipäivnouzmas, mägidenkeskeižes katl'uses, Miläck-jogen randoil (36 km, bosn., serb. i horv. Miljacka, Dunain oigedpol'ne bassein), 550 m ü.m.t. keskmäižel korktusel.

Kantonan nell' municipalitetad oma lidnan paloikš: Centar, Novi Grad, Novo Sarajevo, Stari Grad.

Eläjad

Vn 2013 Bosnijan da Gercegovinan rahvahanlugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 275 524 ristitud. Ühthižen lidnan kaikiš suremb ristitišt oli 527 tuhad eläjid vl 1991. Kaik 555 tuhad ristituid elihe vl 2013 ezilidnoidenke 3350 km² pindal.

Rahvahad (2013, ozutadud rahvahudenke): bosnijalaižed — 81%, horvatijalaižed — 5%, serbalaižed — 4%, toižed rahvahad — 10%.

Galerei

Sebruzlidnad

Homaičendad

Irdkosketused



Evropan pälidnad
Afinad | Amsterdam | Andorr la Vel'j | Baku | Belgrad | Berlin | Bern | Bratislav | Brüssel' | Budapešt | Buharest | Dublin | Hel'sinki | Jerevan | Kijev | Kišinöv | Kopenhagen | Lissabon | London | Lüblän | Lüksemburg-lidn | Madrid | Minsk | Monako | Moskva | Nikosii | Oslo | Pariž | Podgoric | Prag | Reikjavik | Rig | Rim | San Marino-lidn | Sarajevo | Skopje | Sofii | Stokhol'm | Zagreb | Tallidn | Tbilis | Tiran-lidn | Vaduc | Vallett | Varšav | Vatikan | Ven | Vil'nüs