Vallett
| Vallett | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| mal't.: Belt Valletta | |||||
| | |||||
|
|||||
| 35°53′52″ с. ш. 14°30′45″ в. д.GЯO | |||||
| Valdkund | |||||
| Глава | Alfred Zammit[d] | ||||
| Istorii da geografii | |||||
| Tegemižen päiv | 1566 | ||||
| Pind |
|
||||
| Высота | 56 ± 1 | ||||
| Aigvö | UTC+1[d] da UTC+2:00[d] | ||||
| Eläjad | |||||
| Eläjad |
|
||||
| Lugud | |||||
| Kod ISO 3166-2 | MT-60 | ||||
| Telefonan kod | 356 | ||||
| Počtan indeksad | VLT | ||||
|
|
|||||
| Официальный сайт | |||||
| Fail:Valletta-map.svg | |||||
Vallett (mal't.: il-Belt Valletta, angl.: Valletta, edel 1970-nzihe vozihesai La-Valletta) om Mal'tan pälidn. Sen region om valdkundan ekonomine i politine keskuz, läz 400 tuhad eläjid om ezilidnoidenke.
Istorii
Johannitoiden ordenan Žan Parizo de la Valletta-magistr, ricar' da laivištonvei kaiči sart turkoid vaste vl 1565 i pani lidnan alust 16. voz'sadal. Erištadihe sidä roval sarespäi, letihe lidnad teravas kaiken hristianižen mirun rahaandoišpäi i nimitihe magistran kanzannimen mödhe.
Kuti kaik sar', Vallett mülüi Britanižhe imperijha vll 1800−1974. Lidn oli muretud znamasižikš Toižen mail'man sodan aigan. Om valdkundan pälidnaks ripmatomuden sandan aigaspäi vl 1974.
Geografijan andmused
Lidn sijadase Keskmeren Mal't-saren pohjoižpäivnouzmaižel randal, pol'sarel merikaranno, 56 m ü.m.t. keskmäižel korktusel.
Eläjad oma mal'talaižed i katolikad päpaloin.
Homaičendad
| Evropan pälidnad | ||
| Afinad | Amsterdam | Andorr la Vel'j | Baku | Belgrad | Berlin | Bern | Bratislav | Brüssel' | Budapešt | Buharest | Dublin | Hel'sinki | Jerevan | Kijev | Kišinöv | Kopenhagen | Lissabon | London | Lüblän | Lüksemburg-lidn | Madrid | Minsk | Monako | Moskva | Nikosii | Oslo | Pariž | Podgoric | Prag | Reikjavik | Rig | Rim | San Marino-lidn | Sarajevo | Skopje | Sofii | Stokhol'm | Zagreb | Tallidn | Tbilis | Tiran-lidn | Vaduc | Vallett | Varšav | Vatikan | Ven | Vil'nüs | ||
| Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe. |