Bern

Рувики-späi
Bern
saks.: Bern
franc.: Berne
ital.: Berna
romanš.: Berna
Bern luftaufnahme.png
Флаг Герб
Флаг Герб
46°56′53″ с. ш. 7°26′51″ в. д.GЯO
Valdkund
Глава Alec von Graffenried[d]
Istorii da geografii
Tegemižen päiv 1191
Pind
  • 51,62 (2004)[2]
Высота 542
Aigvö UTC+1[d], летом UTC+2:00[d]
Eläjad
Eläjad
  • 134 290 чел. (31 tal'vkud 2021)[3]
Lugud
Telefonan kod 031
Počtan indeksad 3000, 3012, 3001, 3003, 3004, 3005, 3006, 3007, 3008, 3010, 3011, 3013, 3014, 3015, 3018 da 3019
Avtomašinoiden nomeroiden kod BE

Официальный сайт(saks.)
Официальный сайт(fr.)
Официальный сайт(ital.)
Официальный сайт (angl.)
Bern на карте
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

Bern (mugažo saksan kelel [ˈbɛrn]; franc.: Berne, ital. i romanš.: Berna) om Šveicarijan Konfederacijan pälidn de fakto. Se om ühtennimižen kantonan pälidn mugažo, valdkundan videnz' lidn eläjiden lugun mödhe. Oficialine kel' om saksan kel'.

Mail'man počtühtištusen i Šveicarijan raudteiden päfaterad sijadasoiš lidnas.

Istorii

Eländpunktan aluz om pandud vl 1191 ceringenlaižen Bertol'd V-gercogan käskön mödhe. Vspäi 1848 Šveicarijan parlament i ohjastuz tehtas ištundoid lidnas. Bernan vanh keskuz mülüb UNESCO:n Mail'man jäl'gusen nimikirjuteshe vspäi 1983.

Geografijan andmused

Bern sijadase pohjoižpolehe Al'pilpäi, valdkundan lodehes. Lidn seižub Are-jogen känman molembil randoil, 481..674 m korktusil, 540 m ü.m.t. keskmäižel korktusel.

Klimat om ven kontinentaline. Heinkun lämuz om +18,3 C°, tal'vkun-uhokun — −0,4..+0,7 C°. Voden keskmäine lämuz om +8,8 C°. Paneb sadegid 1059 mm vodes, enamba semendkus-elokus (106..119 mm kus), sidä kesken oleskeleb lunt 53 sm vodes.

Bern jagase kudhe nimitadud rajonha.

Eläjad

Vl 2013 eläjiden lugu oli 137 980 ristitud. Kaikiš suremb ristitišt oli 162 405 eläjad vl 1970. Läz 400 tuhad eläjid om ezilidnoidenke.

Transport

Avtobusad, tramvaid, trolleibusad i funikulör (106 m) oma kundaližeks transportaks lidnas. Kaik om 18 sildad Are-joges päliči lidnan südäimes. Bernan elektroraudte (saks. S-Bahn, 13 jonod) ühtenzoitab lidnad ezilidnoidenke.

Regionaline civiline Bern-lendimport (BRN, 183,3 tuh. passažiroid vl 2016) sijadase Bel'p-ezilidnas 5 km suvipäivnouzmha Bernan istorižes keskusespäi, tehtas reisid Evropan maidme.

Irdkosketused



Evropan pälidnad
Afinad | Amsterdam | Andorr la Vel'j | Baku | Belgrad | Berlin | Bern | Bratislav | Brüssel' | Budapešt | Buharest | Dublin | Hel'sinki | Jerevan | Kijev | Kišinöv | Kopenhagen | Lissabon | London | Lüblän | Lüksemburg-lidn | Madrid | Minsk | Monako | Moskva | Nikosii | Oslo | Pariž | Podgoric | Prag | Reikjavik | Rig | Rim | San Marino-lidn | Sarajevo | Skopje | Sofii | Stokhol'm | Zagreb | Tallidn | Tbilis | Tiran-lidn | Vaduc | Vallett | Varšav | Vatikan | Ven | Vil'nüs