Lüblän

Рувики-späi
Lüblän
sloven.: Ljubljana
Ljubljana Montage 2.png
Флаг Герб
Флаг Герб

46°03′05″ с. ш. 14°30′22″ в. д.GЯO

Valdkund
Глава

Zoran Janković[d]

Istorii da geografii
Tegemižen päiv

1144

Pind
  • 163,76 ± 0,01
Высота

295

Aigvö

UTC+1[d], летом UTC+2:00[d]

Ekonomik
Eläjad
Eläjad
  • 284 293 чел. (1 vilukud 2022)[2]
Lugud
Počtan indeksad

1000

Avtomašinoiden nomeroiden kod

LJ

-

Официальный сайт(sloven.)

Lüblän на карте

lugeda  diskussii  redaktiruida

Lüblän (Keskuzslovenii-regionha.

Istorii

1. voz'sadaspäi tetihe rimalašt Emon-lidnad necil sijal (rahvahiden suren sirdmižen tagut.

Nügüdläižen eländpunktan aluz om pandud vl 1144. Lujad manrehkaidused paniba lidnad mantazole vl 1511 i vl 1895 (6,1 magnitudanke), saudihe tošti uden planiruindan mödhe. Vll 1849−1857 raudte ühtenzoiti Triestanke.

Geografijan andmused

Lidn sijadase Lüblänic-laivjogen (Adriatižen meren randhasai om 65 km suvipäivlaskmha (Triest, Italii) vai suvhe orhal.

Klimat om ven meren kontinentaližen pirdoidenke mägiden lähembusen tagut. Heinkun lämuz om +20,6 C°, vilukun — −0,5 C°, voden keskmäine lämuz +10,3 C°. Paneb sadegid 1368 mm vodes, vähemba vilukus-keväz'kus (71..87 mm kus). Lidn alištub sur'vezile (vn 2010 sügüz'ku).

Lüblänan lidnankund jagase 17 rajonha. Lidnankundan pind — 275 km², sidä kesken puištod ottas 127 km².

Eläjad

Vl 2014 eläjiden lugu oli 277 554 ristitud. Läz 500 tuh. ristituid elädas ezilidnoidenke, valdkundan nelländez.

Irdkosketused



Evropan pälidnad
Afinad | Amsterdam | Andorr la Vel'j | Baku | Belgrad | Berlin | Bern | Bratislav | Brüssel' | Budapešt | Buharest | Dublin | Hel'sinki | Jerevan | Kijev | Kišinöv | Kopenhagen | Lissabon | London | Lüblän | Lüksemburg-lidn | Madrid | Minsk | Monako | Moskva | Nikosii | Oslo | Pariž | Podgoric | Prag | Reikjavik | Rig | Rim | San Marino-lidn | Sarajevo | Skopje | Sofii | Stokhol'm | Zagreb | Tallidn | Tbilis | Tiran-lidn | Vaduc | Vallett | Varšav | Vatikan | Ven | Vil'nüs