Rež

Рувики-späi
Rež
Fail:Views of Rezh (05).JPG
Флаг[d] Герб
Флаг[d] Герб
57°22′00″ с. ш. 61°24′00″ в. д.GЯO
Valdkund
Istorii da geografii
Tegemižen päiv 1773
Pind
  • 198
Высота 190
Aigvö UTC+5:00[d]
Eläjad
Eläjad
  • 36 585 чел. (2021)[1]
Lugud
Telefonan kod 34364
Počtan indeksad 623750, 623751 da 623752

Официальный сайт
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

Rež (ven.: Реж) om Venäman lidn Sverdlovskan agjan suves. Se om Režan lidnümbrikon administrativine keskuz, mülüb sihe.

Istorii

Eländpunktan aluz om pandud vl 1773 kuti žilo sauvomha Savva Jakovlev-edheotajan kaugedraudan i raudan tegimid Rež-jogen üläjoksmusen randal. Pästtihe parahimad lehtezraudad 19. voz'sadas, vl 1878 se sai kuldaižen mötalin Pariž-lidnas Mail'man ozutelendan aigan. Vl 1924 avaitihe i vspäi 1930 tedoitihe nikelin kaht löudmižsijid. Vspäi 1943 Rež om lidnan statusanke. Vspäi 1963 lidn alištub agjan tobmudele oikti.

Rež šingotase elektrotehnižel sarakol (transformatortegim, kabel'tegim), mašiništonsauvomižel (mašiništ raudtele, kivenümbriradmižele, maižandusen täht), sauvondmaterialiden pästandal (raudbetontegesed, šebin'), kahtel omblendfabrikal i leibänkombinatal, mugažo vas'kkivendon samižen kar'jer radab. Nikelintegim eile rados vspäi 2017.

Geografijan andmused

Lidn sijadase Rež-jogen molembil kall'oikahil randoil (219 km pitte, Nican oiged joginišk, Obinjogen hurapol'ne bassein), 190 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Padosein om jogel lidnan keskuses, se sädab vezivaradint päivlaskmha Rež-lidnaspäi. Äiluguižiden harvoiden mineraloiden kel'tahod oma lidnan ümbrištos. Matkad Jekaterinburghasai om 76 km suvipäivlaskmha orhal, 83 km avtotedme vai raudtedme. Lähembaine lidn om Artömovskii 30 km päivnouzmha orhal, avtol i raudtel.

Eläjad

Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 38 215 ristitud, lidnümbrikon seičeme ühesandest. Kaikiš suremb lidnan ristitišt oli 44 tuhad eläjid vodel 1992.

Rahvahad (2010, ozutadud rahvahudenke): venälaižed — 92,1%, totarlaižed — 2,8%, udmurtalaižed — 1,4%, toižed rahvahad — 3,7%.

Ortodoksižen hristanuskondan nell' pühäpertid[2] oma olmas lidnas: ph. Johann-endustajan jumalanpert' (om saudud vll 1897−1902), ph. Johannan Kronštadtalaižen pühäpert', ph. Ksenija Piterilaižen pühäpert', mugažo ph. Mikulai-čudonsädajan jumalanpert' om sauvomas kaumžomal vspäi 2016. Islaman «Nur»-loičendpert' om avaitud lidnas.

Režan politehnikum (tehnikum)[3] i Uralan tegimištoliž-ekonomižen tehnikuman filial (Jekaterinburg) oma professionaližen opendusen aluzkundoikš.

Galerei

Homaičendad

Irdkosketused



Sverdlovskan agjan lidnad
Alapajevsk | Alasald | Alasergid | Alatagil | Alatur | Aramil' | Artömovskii | Asbest | Berözovskii | Bogdanovič | Degtärsk | Irbit | Ivdel' | Jekaterinburg | Kačkanar | Kamensk Uralal | Kamišlov | Karpinsk | Kirovgrad | Krasnoturjinsk | Krasnoufimsk | Krasnoural'sk | Kušv | Lesnoi | Mihailovsk | Nevjansk | Novoural'sk | Pervoural'sk | Polevskoi | Rež | Revd | Serov | Severoural'sk | Sisert' | Sredneural'sk | Suhoi Log | Zarečnii | Talic | Tavd | Turinsk | Uz' Läl' | Verhoturje | Volčansk | Üläpišm | Üläsald | Ülätagil | Ülätur