Ijerusalim

Рувики-späi
Ijerusalim
evr.: ירושלים
arab.: القدس
Jerusalem Dome of the rock BW 14.JPG
Флаг[d] Герб[d]
Флаг[d] Герб[d]
31°46′44″ с. ш. 35°13′32″ в. д.GЯO
Valdkund
Istorii da geografii
Tegemižen päiv 4-е тысячелетие до н. э.
Pind
  • 125,42
Высота 754
Aigvö UTC+2:00[d]
Eläjad
Eläjad
  • 919 438 чел. (2018)[3]
Lugud
Telefonan kod 2[1]
Počtan indeksad 91000–91999[4]

Официальный сайт
Ijerusalim на карте
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

Jerusalim (evr.: יְרוּשָׁלַיִם Jerušalajim; arab.: القدس al'-Kuds) om Izrailin pälidn da kaikiš suremb lidn. Se om Jerusaliman ümbrikon administrativižeks keskuseks mugažo.

Istorii

Eländpunktan aluz om pandud 4. voz'tuhal EME. Mainitaškanzihe 20. voz'sadaspäi EME. Oli Izrailin pälidnaks 11. voz'sadaspäi EME vhesai 586 EME. Enččed nimitused: Šalem, Ievus, Cion, Ir David («Davidan lidn»), Elia Kapitolina.

Sein om saudud vanhas lidnas ümbri vl 1538. Vl 1892 raudte ühtenzoiti lidnad Jaffan portanke. Jerusalim om tedištoittud Izrailin pälidnaks vspäi 1950.

Geografijan andmused

Lidn sijadase valdkundan keskuzpalan päivnouzmas, 650..840 m korktusil, 754 m ü.m.t. keskmäižel korktusel.

Eläjad da transport

Vl 2009 lidnan eläjiden lugu oli 760 800 ristitud. Kaik 1,16 mln ristituid elädas ezilidnoidenke (2018).

Avtobusad i kiruhtramvai (vspäi 2011) oma kundaližeks transportaks lidnas. Rahvahidenkeskeine Ben-Gurion-lendimport (TLV) sijadase 40 km lodeheze lidnaspäi. Avtorengazte lidnas ümbri i kiruhraudte Tel' Avivhasai oma sauvomas.

Homaičendad

Irdkosketused



Azijan pälidnad
Abu Dabi | Amman | Ankar | Astan | Ašhabad | Bagdad | Baku | Bandar Seri Begavan | Bankok | Beirut | Biškek | Dakk | Damask | Dili | Doh | Džakart | Dušanbe | El' Kuveit | Hanoi | Islamabad | Jerevan | Jerusalim | Kabul | Katmandu | Kuala Lumpur | Male | Manam | Manil | Maskat | Naip'jido | Nikosii | Pekin | Phen'jan | Pnompen' | Rijad | Sanaa | Seul | Singapur | Šri Džajavardenepura Kotte | Taškent | Tbilis | Tehran | Thimphu | Tokio | Ulanbatar | Uz' Deli | V'jent'jan