Haapsalu
| Haapsalu | |
|---|---|
| est.: Haapsalu | |
| | |
| 58°56′49″ с. ш. 23°32′13″ в. д.GЯO | |
| Valdkund | |
| Istorii da geografii | |
| Tegemižen päiv | 1279 |
| Pind |
|
| Aigvö | UTC+2:00[d] da DAZD[d] |
| Eläjad | |
| Eläjad |
|
| Lugud | |
| Počtan indeksad | 90403, 90480, 90501-90510 |
| Avtomašinoiden nomeroiden kod | S |
Haapsalu vai Habsar' (estin kelel: Haapsalu, edel 20. voz'sadad venäkel'ne nimituz oli Gapsal' , roč.: Hapsal) om Estinman lidn valdkundan lodehes. Se om Läänen makundan administrativine keskuz.
Istorii
Eländpunkt mainitase vspäi 1279 kuti Saare-Läänen (Ezelin) arhijerejankundan rezidencii i oli sil vhesai 1559, konz Danii osti necidä mad. Vll 1583−1710 alištui Ročinman tobmudele, vll 1721−1918 oli Venäman imperijan palaks. Vhesai 1944 znamasine ročin kund eli lidnas. Vl 2004 rušihe raudted lidnannoks Riisipere-žilospäi, se oli olmas vspäi 1905.
Haapsalu šingotase turizmal i kurortlidnaks.
Geografijan andmused
Lidn sijadase Baltijan meren Haapsalu-lahten randal. Moonzundan sarišt om lidnad vaste. Matkad Tallidnan keskushesai om 88 km pohjoižpäivnouzmha orhal vai 100 km avtotedme.
Eläjad
Vn 2011 Estinman rahvahanlugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 10 251 ristitud. Kaikiš suremb ristitišt oli 14 617 eläjad vl 1989.
Rahvahad (enamba 0,4% vl 2011): estilaižed — 81,98%, venänikad — 13,92%, ukrainalaižed — 1,77%, vaugedvenälaižed — 0,60%, suomalaižed — 0,56%, toižed rahvahad — 1,17%.
Galerei
- Haapsalu raekoda 1.JPG
Lidnan ohjastusen pert' i Läänen makundan muzei (2013)
- Läänemaa kuurortlinn.jpg
Kurortlidnut penel Väike-Viik-järven randal
- Haapsalu kaubamaja1.jpg
Haapsalun torguindkeskuz (2009)
- Haapsalu Zarenpromenade Kursaal 06.JPG
Istorine lebukodi (2014)
- Хаапсалу. Спортивный комплекс. Фото Виктора Белоусова. - panoramio.jpg
Lidnan sportkompleks vl 2013
Irdkosketused
- ↑ Maakatastri statistika — Maa-amet.
- ↑ Statistikaamet — 1991.