Siborgii

Рувики-späi
106
2
12
32
32
18
8
2
Sg
271
Siborgii

Siborgii (Sgseaborgium latinan kelel) om 106nz' himine element himižiden elementoiden periodižes tabludes. Sen sijaduz om kudendes gruppas, tabluden seičemendes periodas.

Ühthine ümbrikirjutand

Ei ole siborgijad londuses. Se om transaktinoidine ratud element.

Sinteziruidas vaiše severt-se atomoid joga südäitukreakcijas, čihodase teravas.

Avaiduz

Amerikaižen Berklin laboratorijan tedomehed avaižiba ut elementad-263 IUPAC-organizacii lugi sen avaidusen todištust ei ole tetpaižeks. Jäl'ghižed 259..261-izotopad oma avaitud hahktinan-207 reakcijas hromanke-54 vl 1985.

Vspäi 1997 IUPAC nimiti elementad amerikalaižen Glenn Siborg-tedomehen (1912−1999) oiktastuseks hänen elon aigan völ.

Fizižed ičendad

Siborgii om radioaktivine päličmänendmetall. Kristalline segluz om kubine mülükeskustoittud (endustuz).

Atommass — 271. Ninevuz (normaližiš arvoimižiš) — 35,0 g/sm³ (ezimeletaden).

Vodele 2023 kaik om 13 avaitud izomärad. Kaikiš hätkemban siborgii-269-izotopan pol'čihodamižen pord om 14 minutad. Südäituk jagase spontanižikš päpaloin, element kändase rezerfordijaks α-čihodamižes mugažo. Siborgii sündub neniden jüžmakombiden elementoiden čihodamižes: livermorii, flerovii, kopernicii, darmštadtii, hassii.

Homaičendad


Irdkosketused