D'jor

Рувики-späi
D'jor
mad'j.: Győr
Gyor town hall.jpg
Флаг Герб
Флаг Герб
47°41′03″ с. ш. 17°38′04″ в. д.GЯO
Valdkund
Глава Csaba András Dézsi[d][1]
Istorii da geografii
Pind
  • 174,62
Высота 108 ± 1
Aigvö UTC+1[d], летом UTC+2:00[d]
Eläjad
Eläjad
  • 132 735 чел. (1 vilukud 2021)[2]
Lugud
Kod ISO 3166-2 HU-GY
Telefonan kod 96
Počtan indeksad 9000–9030

Официальный сайт(mad'j.)
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

D'jor (vai D'jör, mad'j.: Győr ['ɟøːr], saks.: Raab, latin.: Iaurinum, serb.: Ђер / Đer) om lidn Mad'jaranman lodehes. Se om valdkundan kudenz' lidn eläjiden lugun mödhe, D'jor-Mošon-Šopron-agjan administrativine keskuz.

Istorii

Kel'tan eländpunkt oli olmas 5. voz'sadal EME. Riman aigan se oli varmitadud Arrabon-lidn (latin.: Ara Bona «jumalan altar'» i Arrabona), nimituz om kaičenus joges i saksan keles. Lidnuz oli udessaudud mad'jaralaižil, lidn nimitase nügüdläižikš 11. voz'sadaspäi. Oli okkupiruidud Osmanan imperijan sodavägil vll 1594−1598. Muretihe istorišt keskust vaiše paloin Toižen mail'man sodan aigan, i se om udessündutadud täuzin.

D'jor šingotase transportižen mašinansauvomižen «Rába»-holdingal (vagonad i jonused, jüguavtod, avtopalad), «Audi»-avtoiden tegimel, sauvond-, himižel i sömtegimištol.

Geografijan andmused

Lidn sijadase valdkundan lodehes, Rab-jogen randal (mad'j.: Rába, Dunain oiged ližajogi), 108 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Matkad Budapešthasai om 130 km päivnouzmha Ven — Budapešt-avtotedme i raudtedme.

Eläjad

Vl 2012 eläjiden lugu oli 131 564 ristitud. Kaikiš suremb ristitišt oli 129..130 tuhad vspäi 1990 i om nügüd'.

Sebruzlidnad

  • RomaniiRomanii Brašov, Romanii (vspäi 1993)
  • VenämaVenäma Bränsk, Bränskan agj, Venäma (2004)
  • GermaniiGermanii Erfurt, Türingii, Saksanma (1971)
  • GermaniiGermanii Ingol'štadt, Bavarii, Saksanma (2008)
  • FranciiFrancii Kol'mar, Francii (1993)
  • SuomenmaSuomenma Kuopio, Suomenma (1978)
  • Izrail'Izrail' Nacerat-Illit, Izrail' (1993)
  • Pol'šaPol'ša Poznan', Pol'šanma (2008)
  • GermaniiGermanii Zindel'fingen, Baden-Vürtemberg, Saksanma (1989)
  • KitaiKitai Uhan', Hubei, Kitai (1995)

Homaičendad

Irdkosketused



Mad'jaranman agjad da niiden administrativižed keskused
Bač-Kiškun (Kečkemet) | Baran'j (Peč) | Bekeš (Bekeš'čab) | Boršod-Abaui-Zemplen (Miškol'c) | Čongrad-Čanad (Seged) | D'jor-Mošon-Šopron (D'jor) | Fejer (Sekešfehervar) | Haidu-Bihar (Debrecen) | Heveš (Eger) | Jas-Nad'kun-Sol'nok (Sol'nok) | Komarom-Estergom (Tataban'j) | Nograd (Šal'gotarjan) | Pešt (Budapešt) | Sabol'č-Satmar-Bereg (N'jired'haz) | Šomod' (Kapošvar) | Zal (Zalaegerseg) | Tol'n (Seksard) | Vaš (Sombathei) | Vesprem (Vesprem-lidn)
tazostadud agjaha lidn — Budapešt