D'jor
| D'jor | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| mad'j.: Győr | |||||
| | |||||
|
|||||
| 47°41′03″ с. ш. 17°38′04″ в. д.GЯO | |||||
| Valdkund | |||||
| Глава | Csaba András Dézsi[d][1] | ||||
| Istorii da geografii | |||||
| Pind |
|
||||
| Высота | 108 ± 1 | ||||
| Aigvö | UTC+1[d], летом UTC+2:00[d] | ||||
| Eläjad | |||||
| Eläjad |
|
||||
| Lugud | |||||
| Kod ISO 3166-2 | HU-GY | ||||
| Telefonan kod | 96 | ||||
| Počtan indeksad | 9000–9030 | ||||
|
|
|||||
| Официальный сайт(mad'j.) | |||||
D'jor (vai D'jör, mad'j.: Győr ['ɟøːr], saks.: Raab, latin.: Iaurinum, serb.: Ђер / Đer) om lidn Mad'jaranman lodehes. Se om valdkundan kudenz' lidn eläjiden lugun mödhe, D'jor-Mošon-Šopron-agjan administrativine keskuz.
Istorii
Kel'tan eländpunkt oli olmas 5. voz'sadal EME. Riman aigan se oli varmitadud Arrabon-lidn (latin.: Ara Bona «jumalan altar'» i Arrabona), nimituz om kaičenus joges i saksan keles. Lidnuz oli udessaudud mad'jaralaižil, lidn nimitase nügüdläižikš 11. voz'sadaspäi. Oli okkupiruidud Osmanan imperijan sodavägil vll 1594−1598. Muretihe istorišt keskust vaiše paloin Toižen mail'man sodan aigan, i se om udessündutadud täuzin.
D'jor šingotase transportižen mašinansauvomižen «Rába»-holdingal (vagonad i jonused, jüguavtod, avtopalad), «Audi»-avtoiden tegimel, sauvond-, himižel i sömtegimištol.
Geografijan andmused
Lidn sijadase valdkundan lodehes, Rab-jogen randal (mad'j.: Rába, Dunain oiged ližajogi), 108 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Matkad Budapešthasai om 130 km päivnouzmha Ven — Budapešt-avtotedme i raudtedme.
Eläjad
Vl 2012 eläjiden lugu oli 131 564 ristitud. Kaikiš suremb ristitišt oli 129..130 tuhad vspäi 1990 i om nügüd'.
Sebruzlidnad
Brašov, Romanii (vspäi 1993)
Bränsk, Bränskan agj, Venäma (2004)
Erfurt, Türingii, Saksanma (1971)
Ingol'štadt, Bavarii, Saksanma (2008)
Kol'mar, Francii (1993)
Kuopio, Suomenma (1978)
Nacerat-Illit, Izrail' (1993)
Poznan', Pol'šanma (2008)
Zindel'fingen, Baden-Vürtemberg, Saksanma (1989)
Uhan', Hubei, Kitai (1995)
Homaičendad
Irdkosketused
- Lidnan oficialine sait (gyor.hu). (mad'j.) (angl.) (saks.) (slovak.) (ven.)
| Mad'jaranman agjad da niiden administrativižed keskused | ||
| Bač-Kiškun (Kečkemet) | Baran'j (Peč) | Bekeš (Bekeš'čab) | Boršod-Abaui-Zemplen (Miškol'c) | Čongrad-Čanad (Seged) | D'jor-Mošon-Šopron (D'jor) | Fejer (Sekešfehervar) | Haidu-Bihar (Debrecen) | Heveš (Eger) | Jas-Nad'kun-Sol'nok (Sol'nok) | Komarom-Estergom (Tataban'j) | Nograd (Šal'gotarjan) | Pešt (Budapešt) | Sabol'č-Satmar-Bereg (N'jired'haz) | Šomod' (Kapošvar) | Zal (Zalaegerseg) | Tol'n (Seksard) | Vaš (Sombathei) | Vesprem (Vesprem-lidn) | ||
| tazostadud agjaha lidn — Budapešt | ||