Kečkemet

Рувики-späi
Kečkemet
mad'j.: Kecskemét
Megyeszékhelyek - Bács-Kiskun megye - Kecskemét.jpg
Флаг Герб
Флаг Герб
46°54′27″ с. ш. 19°41′30″ в. д.GЯO
Valdkund
Глава Q15127335?[1][2][…]
Istorii da geografii
Pind
  • 32 257
Высота 105 ± 1
Aigvö UTC+1[d], летом UTC+2:00[d]
Eläjad
Eläjad
  • 109 651 чел. (1 vilukud 2021)[3]
Lugud
Kod ISO 3166-2 HU-KM
Telefonan kod 76
Počtan indeksad 6000, 6001, 6008 da 6044

Официальный сайт
Fail:Kecskemet teruletek szinezve.PNG
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

Kečkemet (mad'j.: Kecskemét [ˈkɛt͡ʃkɛmeːt], latin.: Aegopolis) om lidn Mad'jaranman keskuzpalas. Se om Bač-Kiškun-agjan administrativine keskuz, valdkundan kahesanz' lidn eläjiden lugun mödhe.

Istorii

Amuine eländpunkt oli pandud mantazole 13. voz'sadan mongoližel vägitungendal. Udessündutihe sidä teravas hüvän sijadusen tagut, i Laioš Sur'-kunigaz andoi Kečkemetale lidnan oiktusid vl 1348. Nimituz libub mad'jaran kecske-sanaspäi «ižakoza» i kuvastab regionan živatvodindan edeližid veroid.

Kečkemet šingotase Mercedes-Benz-kompanijan avtotegimel (100 tuhad avtoid vodes), avtopaloiden i kabeliden tehmižel, logistikan «Duvenbeck IMMO»-kompanijal, sömtegimištol (paštatesen tegim, konservtegim).

Geografijan andmused

Lidn sijadase agjan pohjoižes, 102 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Matkad Budapešt-pälidnhasai om 86 km lodeheze-pohjoižhe.

Kečkemet-raudtestancii radab lidnas, aigad Budapeštaspäi jonusel om 1 čas 20 minutad.

Eläjad

Vl 2011 Mad'jaranman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 111 411 ristitud. Kaikiš suremb ristitišt oli 114 226 eläjad vl 2012.

Edeline lidnan pämez' om Zombor Gabor (2006−2014, Zombor Gábor).

Sebruzlidnad

  • JaponiiJaponii Aomori, Japonii (vspäi 1994)
  • FranciiFrancii Arköi, Francii (1976)
  • UkrainaUkraina Beregovo, Ukrain (2001)
  • VelikobritaniiVelikobritanii Koventri, Anglii, Sur' Britanii (1963)
  • AvstriiAvstrii Dornbirn, Forarl'berg-federacijanma, Avstrii (1993)
  • SlovakiiSlovakii Galant, Slovakii (2002)
  • SuomenmaSuomenma Hüvinkä, Suomenma (1985)
  • Izrail'Izrail' Nagarii, Izrail' (1990)
  • GermaniiGermanii Rüssel'shaim, Gessen-federacijanma, Saksanma (1991)
  • UkrainaUkraina / VenämaVenäma Simferopol', Krim, Ukrain / Venäma (1963)
  • TurkanmaTurkanma Tekirdag, Turkanma (2001)
  • RomaniiRomanii Tirgu Mureš, Romanii (1999)
  • Pol'šaPol'ša Vadovice, Pol'šanma (2007)
  • DaniiDanii Viborg, Danii (1997)

Irdkosketused



Mad'jaranman agjad da niiden administrativižed keskused
Bač-Kiškun (Kečkemet) | Baran'j (Peč) | Bekeš (Bekeš'čab) | Boršod-Abaui-Zemplen (Miškol'c) | Čongrad-Čanad (Seged) | D'jor-Mošon-Šopron (D'jor) | Fejer (Sekešfehervar) | Haidu-Bihar (Debrecen) | Heveš (Eger) | Jas-Nad'kun-Sol'nok (Sol'nok) | Komarom-Estergom (Tataban'j) | Nograd (Šal'gotarjan) | Pešt (Budapešt) | Sabol'č-Satmar-Bereg (N'jired'haz) | Šomod' (Kapošvar) | Zal (Zalaegerseg) | Tol'n (Seksard) | Vaš (Sombathei) | Vesprem (Vesprem-lidn)
tazostadud agjaha lidn — Budapešt