Radužnii (Hantin da Mansin avtonomine ümbrik)

Рувики-späi
Radužnii
Raduzhny-Rainbow City.jpg
Флаг[d] Герб
Флаг[d] Герб
62°08′00″ с. ш. 77°28′00″ в. д.GЯO
Valdkund
Istorii da geografii
Tegemižen päiv 1973
Pind
  • 170
Высота 70
Eläjad
Eläjad
  • 43 577 чел. (2021)[1]
Lugud
Telefonan kod 34668
Počtan indeksad 628461–628464

Официальный сайт(ven.)
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš
Disambig gray.svg Sil sanal voib olda toižid znamoičendoid; miše nähta niid, tulgat tänna.

Radužnii (ven. i tot.: Радужный, ukr.: Радужний) om Venäman lidn da lidnümbrik Hantin da Mansin avtonomižen ümbrikon pohjoižpäivnouzmas. Om ümbärtud Nižnevartovskan rajonan territorijal.

Istorii

Eländpunktan aluz om pandud vl 1973 kuti kivivoiradnikoiden žilo otmaha kävutamižhe Varjoganan kivivoin da sen gazan löudmižsijad. Hantilaižed nimitadas tahondad Varjogan Maa. Vn 1978 keväz'kul registriruihe eländpunktad Radužnii-žiloks i sauvoškanzihe kaikenaigašt pertištod. Vn 1982 22. päiväl uhokud kätihe Radužnijad radnikžiloks (lidnanvuiččeks žiloks). Vn 1985 15. päiväl elokud žilo sai lidnan statusad.

Radužnii šingotase kivivoin samižel, «Varjoganneftegaz»-kompanii om lidnan päedheotandaks. Sen ližaks, elektrokabeliden somustoitandan tegim radab, tualetbumagan pästandan edheotand i leibtegim oma olmas.

Geografijan andmused

Lidn sijadase Agan-jogen (ven.: Аган, 544 km pitte, Obin oigedpol'ne bassein) da sen Agrnjogan- i Nöhisjaun-ližajogiden randoil, 70 m keskmäižel korktusel valdmeren pindan päl. Matkad Hanti-Mansiiskhasai om 464 km päivlaskmha-suvipäivlaskmha orhal vai 671 km avtotedme. Lähembaižed lidnad oma Nižnevartovsk (raudtestancii) 142 km suvhe orhal vai 165 km avtol i Pokači 107 km päivlaskmha-suvipäivlaskmha orhal vai 320 km avtotedme, voib sadas Agan-jogedme. Vspäi 2007 ei ole lendimportad.

Radužnii om lidnümbrikon üks'jäine eländpunkt.

Eläjad

Vn 2010 kaiken Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 43 399 ristitud. Kaikiš suremb ristitišt oli 46..47 tuhad eläjid vll 1992−2009 (47 900 rist. vll 2005−2006).

Rahvahad (enamba 0,8% vl 2010): venälaižed — 51,2%, ukrainalaižed — 9,2%, totarlaižed — 6,9%, lezgilaižed — 4,2%, azerbaidžanlaižed — 3,6%, baškiralaižed — 3,2%, kumikad — 2,4%, tadžikalaižed — 1,8%, vaugedvenälaižed — 1,0%, moldovalaižed — 0,8%, toižed rahvahad — 7,0%, rahvahuden ozutandata — 8,7%.

Radužnijan politehnine kolledž[2] om professionaližen opendusen aluzkundaks.

Galerei

Homaičendad

Irdkosketused



Hantin da Mansin avtonomižen ümbrikon lidnad
Belojarskii | Hanti-Mansiisk | Jugorsk | Kogalim | Langepas | Läntor | Megion | Neftejugansk | Nižnevartovsk | Nägan' | Pit' Jah | Pokači | Radužnii | Sovetskii | Surgut | Urai