Neftejugansk

Рувики-späi
Neftejugansk
Речной порт Нефтеюганска.jpg
Флаг[d] Герб
Флаг[d] Герб
61°06′ с. ш. 72°36′ в. д.GЯO
Valdkund
Istorii da geografii
Tegemižen päiv 1961
Pind
  • 154
Высота 40
Aigvö UTC+5:00[d]
Eläjad
Eläjad
  • 124 732 чел. (2021)[1]
Lugud
Telefonan kod 3463
Počtan indeksad 628300

Официальный сайт
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

Neftejugansk (ven.: Нефтеюга́нск, tot.: Нефтеюганск, nimi paginoiš Jugansk) om Venäman lidn da lidnümbrik Hantin da Mansin avtonomižen ümbrikon keskuzpalan päivnouzmas. Se om ümbrikon koumanz' lidn eläjiden lugun mödhe, mugažo om Neftejuganskan rajonan administrativižeks keskuseks (vspäi 1980, ei mülü sihe).

Istorii

Eländpunktan aluz om pandud vn 1961 kezakul kuti geologijan tedištelendan radnikoiden žilo. Vodele 1962 löutihe surt kivivoid, i žilo sauvoškanzihe hotkas. Se sai lidnan statusad vn 1967 16. päiväl redukud. Nimi om sätud neniš sanoišpäi: ven.: нефть «kivivoi» i hant.: ёган «jogi».

Neftejugansk šingotase kivivoin samižel («RN-Juganskneftegaz»-edheotand om «Rosneft'»-kompanijan päalajaguz), torviden korrozijanvastaižen ümbriradmižen tegimel, betonantegimel, leibänkombinatal, holitišiden sferal.

Geografijan andmused

Lidn sijadase Ob'-jogen da sen Juganan Ob'-hijaman randoil, 40 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Matkad Hanti-Mansiiskhasai om 194 km päivlaskmha orhal vai 239 km avtotedme. Raudtestancii sijadase Pit' Jah-lidnas 39 km suvhe orhal vai 49 km avtol.

Klimat om kontinentaline, tal'v om vilu. Voden keskmäine lämuz om −3,3 C°.

Neftejugansk om lidnümbrikon üks'jäine eländpunkt.

Eläjad

Vn 2010 kaiken Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 122 855 ristitud. Kaikiš suremb lidnan ristitišt oli 127 710 eläjad vl 2019.

Rahvahad (enamba 1 % vl 2010): venälaižed — 63,4 %, totarlaižed — 10,1 %, ukrainalaižed — 5,0 %, baškiralaižed — 2,3 %, azerbaidžanlaižed — 2,2 %, kumikad — 1,4 %, čuvašalaižed — 1,1 %, toižed rahvahad — 7,2 %, rahvahuden ozutandata — 7,3 %.

Ortodoksižen hristanuskondan nell' pühäpertid[2] oma letud lidnas: koume jumalanpertid i pühäpert' vederistmiden täht. Islaman mahallä-mečet' om saudud 1990-nziden voziden keskespäi.

Neftejuganskan politehnine kolledž[3] i Industrialine institut[4] (Jugran valdkundaližen universitetan filial) oma lidnan professionaližen opendusen aluzkundoikš.

Edeline lidnan pämez' om Sergei Degtäröv (reduku 2016 — kül'mku 2021).

Galerei

Homaičendad

Irdkosketused



Hantin da Mansin avtonomižen ümbrikon lidnad
Belojarskii | Hanti-Mansiisk | Jugorsk | Kogalim | Langepas | Läntor | Megion | Neftejugansk | Nižnevartovsk | Nägan' | Pit' Jah | Pokači | Radužnii | Sovetskii | Surgut | Urai