Jugorsk

Рувики-späi
Jugorsk
Yugorsk, Saint Sergius of Radonezh Church.jpg
Флаг[d] Герб
Флаг[d] Герб
61°19′00″ с. ш. 63°21′00″ в. д.GЯO
Valdkund
Istorii da geografii
Tegemižen päiv 1962
Pind
  • 152,18
Высота 110
Aigvö UTC+5:00[d]
Eläjad
Eläjad
  • 38 238 чел. (2021)[1]
Lugud
Telefonan kod 34675
Počtan indeksad 628260

Официальный сайт
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

Jugorsk (ven.: Юго́рск) om Venäman lidn da lidnümbrik Hantin da Mansin avtonomižen ümbrikon päivlaskmas. Om ümbärtud Sovetskijan rajonan territorijal.

Istorii

Eländpunktan aluz om pandud vl 1962 kuti Komsomol'skii-žilo Ess-raudtestancijanno (nimitihe Ess-jogen mödhe, nüg. Geologičeskai-stancii, ven.: Геологическая) sauvomha da holitamha «Ivdel' — Priobje»-raudted i otmaha kävutamižhe mecan parččomid da gazan löudmižsijid. Vl 1992 žilo sai lidnan statusad, udesnimitihe sen tahondan amuižen nimitusen mödhe (Jugr). Vl 1996 ühtištuihe Mansiiskii-žilod i Komsomol'skii-2-sodažilod lidnanke.

Jugorsk šingotase gazan pompandal, gazanveimiden sauvondan trestal, sauvondmaterialiden pästandal (materialoiden kombinat, savič) i omblendfabrikal.

Geografijan andmused

Lidn sijadase Ess-jogen hural randpolel (ven.: Эсс, Kondan oiged ližajogi, Irtišan hurapol'ne bassein), 110 m korktusel valdmeren pindan päl. Matkad jogehesai om nell' kilometrad päivlaskmha, Hanti-Mansiiskhasai om 305 km päivnouzmha orhal vai 380 km avtotedme. Lähembaine civiline lendimport sijadase Sovetskii-lidnas (OVS / СОЙ) 15 km päivnouzmpolehe, om reisid Moskvha, Piterihe, tranzitreisid Tümen' — Belojarskii, sijaližid reisid punolendimil. Toižed lähembaižed lidnad oma Nägan' 144 km pohjoižpäivnouzmha orhal vai raudtel, 276 km avtotedme, Urai 154 km suvipäivnouzmha orhal vai 204 km avtol i Ivdel' (Sverdlovskan agj) 171 km suvipäivlaskmha orhal, 187 km avtol vai raudtel.

Klimat om kontinentaline. Voden keskmäine lämuz — −0,7 C°, vilukun lämuz −16,5 C°, heinkun — +17,5 C°. Paneb sadegid 529 mm vodes.

Jugorsk om lidnümbrikon üks'jäine eländpunkt. Lidnümbrikon pind — 152,18 km².

Eläjad

Vn 2010 kaiken Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 34 067 ristitud. Kaikiš suremb lidnan ristitišt om nügüd'.

Ortodoksižen hristanuskondan ph. Sergii Radonežalaižen kafedraline päjumalanpert'[2] om saudud lidnha vll 1995−2001, sen ližaks časoun' om olmas kahesan pühämehen kuvanke.

Jugorskan politehnine kolledž[3] i Gazproman openduztegimištoline keskuz oma professionaližen opendusen aluzkundoikš.

Galerei

Homaičendad

Irdkosketused



Hantin da Mansin avtonomižen ümbrikon lidnad
Belojarskii | Hanti-Mansiisk | Jugorsk | Kogalim | Langepas | Läntor | Megion | Neftejugansk | Nižnevartovsk | Nägan' | Pit' Jah | Pokači | Radužnii | Sovetskii | Surgut | Urai