Urai

Рувики-späi
Urai
Урай24.jpg
Флаг[d] Герб
Флаг[d] Герб
60°08′00″ с. ш. 64°47′00″ в. д.GЯO
Valdkund
Istorii da geografii
Tegemižen päiv 1922
Pind
  • 54,3
Высота 55
Aigvö UTC+5:00[d]
Eläjad
Eläjad
  • 41 315 чел. (2021)[1]
Lugud
Telefonan kod 34676
Počtan indeksad 628285

Официальный сайт
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

Urai (ven.: Урай) om Venäman lidn da lidnümbrik Hantin da Mansin avtonomižen ümbrikon suvipäivlaskmas. Om ümbärtud Kondinskojen rajonan territorijal.

Istorii

Eländpunktan aluz om pandud sirdanuzil mehil Keskuzvenämaspäi vl 1922 kuti Urai-žilo. Vl 1960 otaškanzihe kävutamižhe Päivlaskmaižen Sibirin kivivoin ezmäšt Šaiman löudmižsijad (lähine žilo ven.: Шаим). Vl 1965 žilo sai lidnan statusad ümbrikon alištusenke.

Urai šingotase kivivoin samižel da sömtegimištol.

Geografijan andmused

Lidn sijadase tazangištol, igähižen rougun zonas i sen röunanno, Kond-jogen oiktal randal (ven.: Конда, Irtišan hura ližajogi), 55 m korktusel valdmeren pindan päl. Matkad Hanti-Mansiiskhasai om 250 km pohjoižpäivnouzmha orhal vai 430 km avtotedme. Lähembaižed lidnad oma Jugorsk 154 km lodeheze orhal vai 204 km avtol i sen lähine Sovetskii. Lendimport om olmas. Paneb sadegid 400..450 mm vodes.

Urai om lidnümbrikon üks'jäine eländpunkt.

Eläjad

Vn 2010 kaiken Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 39 457 ristitud. Kaikiš suremb lidnan ristitišt oli 43 224 eläjad vl 2009.

Ortodoksižen hristanuskondan Jumalanmaman Sündundpäivän pühäpert'[2] om saudud lidnha vll 1999−2001, ph. Aleksandr Nevskijan jumalanpert' om letud vll 2000−2001.

Urain politehnine kolledž om professionaližen opendusen aluzkundaks.

Galerei

Homaičendad

Irdkosketused



Hantin da Mansin avtonomižen ümbrikon lidnad
Belojarskii | Hanti-Mansiisk | Jugorsk | Kogalim | Langepas | Läntor | Megion | Neftejugansk | Nižnevartovsk | Nägan' | Pit' Jah | Pokači | Radužnii | Sovetskii | Surgut | Urai