Jüväskülä

Рувики-späi
Jüväskülä
suom.: Jyväskylä
Lutakko panorama2.jpg
Герб[d]
Герб[d]
62°14′00″ с. ш. 25°44′00″ в. д.GЯO
Valdkund
  • Flag of Finland.svg Suomi
Глава Timo Koivisto[d]
Istorii da geografii
Tegemižen päiv 1837
Pind
  • 1466
Высота 90
Aigvö UTC+2:00[d], летом UTC+3[d]
Eläjad
Eläjad
  • 141 441 чел. (31 tal'vkud 2018)[1]
Lugud
Počtan indeksad 40014 - 40740

Официальный сайт
Jüväskülä на карте
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

Jüväskülä (suom. i roč.: Jyväskylä, suomen virkand: [ˈjyvæsˌkylæ]) om Suomenman lidn valdkundan suvipalan keskuses. Se om valdkundan seičemenz' lidn eläjiden lugun mödhe, Kesksuomenma-agjan pälidn.

Istorii

Eländpunktan aluz om pandud vl 1837 Nikolai I-imperatoran käskön mödhe. Vspäi 1966 Jüväskülän universitet om olmas, nügüd'aigan 16 tuh. üläopenikoid om siš, kaik 40 tuhazesai opendasoiš lidnas.

Jüväskülä šingotase bumagan tehmižel (Metso), udištaban energijan edheotandoil (tulleigeneratoriden pästand), tedokeskuseks. Om Suomen il'mvägiden päsijaduseks, niiden Akademii om avaitud lidnas. Jogavozne «Suomen ralli»-aigtego (angl.: Neste Rally Finland) vedase lidnan ümbrištos vspäi 1951.

Geografijan andmused

Lidnan suvipala ümbärdab Jüväsjärved, Tuomiojärv sijadase lidnan lodehes. Lidnan ühthine pind om 1466,35 km², sidä kesken saum vezid om videndez (295,42 km², 328 järved), lidnfartaliden pind — 99,25 km². Matkad Hel'sinkihesai om 234 km suvhe orhal, 270 km avtotedme vai 300 km raudtedme.

Eläjad

Vl 2013 eläjiden lugu oli 133 420 ristitud. Markku Andersson radoi lidnan ezipämeheks vll 2004−2015.

Kodikelen mödhe (2016): suomen kel' — 95,0%, ročin kel' — 0,2%, toižed keled — 4,8%.

Homaičendad

Irdkosketused


Suomenman agjad da niiden administrativižed keskused
Ahvenanma1 (Mariehamn) | Kainu (Kajani) | Kanta Häme (Hämenlidn) | Keskpohjanma (Kokkol) | Kesksuomenma (Jüväskülä) | Kümenlakso (Kouvol) | Laplandii (Rovanem') | Pirkanma (Tampereh) | Pohjanma (Vas) | Pohjoižkarjal (Jogensu) | Pohjoižpohjanma (Oulu) | Pohjoižsavo (Kuopio) | Päijät Häme (Laht) | Sadakund (Pori) | Suvikarjal (Lapenrand) | Suvipohjanma (Seinjogi) | Suvipäivlaskmaine Suomenma (Turku) | Suvisavo (Mikoi) | Udenma (Hel'sinki)
1 Avtonomine agj.