Taštagol
| Taštagol | |||
|---|---|---|---|
| | |||
|
|||
| 52°46′00″ с. ш. 87°52′00″ в. д.GЯO | |||
| Valdkund | |||
| Istorii da geografii | |||
| Tegemižen päiv | 1939 | ||
| Pind |
|
||
| Aigvö | UTC+7:00[d] | ||
| Eläjad | |||
| Eläjad |
|
||
| Lugud | |||
| Telefonan kod | 38473 | ||
| Počtan indeksad | 652990–652993 | ||
Taštagol (ven.: Таштаго́л) om Venäman lidn da lidnankund Kemerovon agjan suves. Se om Taštagolan rajonan administrativine keskuz, mülüb sihe vspäi 2005.
Istorii
Eländpunktan aluz om pandud vl 1939 žiloks raudkivendon löudmižsijanno. Vl 1963 ühtištuihe Taštagol-, Kočur- (ven.: Кочура) i Šalim-žiloid, anttihe lidnan statusad.
Taštagol šingotase raudkivendon samižel Novokuzneckan metallurgijan täht tobman palan.
Geografijan andmused
Lidn sijadase Kondom-jogen muugotil randoil (ven.: Кондома, Obin oigedpol'ne bassein), 423..478 m korktusil, 450 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Kočur- (hura) i Šalim- (oiged) ližajoged langetas Kondomanjogehe lidnan päivlaskmas. Matkad Kemerovohosai om 311 km lodeheze-pohjoižhe orhal, 375 km avtol vai raudtedme. Lähembaine lidn om Kaltan 92 km lodeheze-pohjoižhe orhal, 141 km avtol vai 160 km raudtedme. Vspäi 2008 avtote ühtenzoitab lidnad Mägialtajanke.
Taštagol om lidnankundan üks'jäine eländpunkt.
Eläjad
Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 23 134 ristitud, rajonan kaks' videndest. Kaikiš suremb ristitišt oli 28 tuh. eläjid vl 1967.
Ortodoksižen hristanuskondan Jurgii-vägestusenkandajan päjumalanpert'[4] (om saudud vll 1992−2002) i časoun' oma olmas lidnas. Šorijalaižiden etnografine muzei radab mugažo.
Taštagolan kaivuztehnologijoiden da holitusen sferan tehnikum[5] om professionaližen opendusen aluzkundaks.
Galerei
Homaičendad
Irdkosketused
| Kemerovon agjan lidnad | ||
| Anžero-Sudžensk | Belovo | Berözovskii | Gur'jevsk | Jurg | Kaltan | Kemerovo | Kiselövsk | Leninsk Kuzneckii | Mariinsk | Meždurečensk | Miski | Novokuzneck | Osinniki | Polisajevo | Prokopjevsk | Salair | Taig | Taštagol | Topki | ||