Taštagol

Рувики-späi
Taštagol
Tashtagol - view on Ust-Shalym microdistrict from tv-tower.jpg
Герб
Герб
52°46′00″ с. ш. 87°52′00″ в. д.GЯO
Valdkund
Istorii da geografii
Tegemižen päiv 1939
Pind
Aigvö UTC+7:00[d]
Eläjad
Eläjad
  • 21 980 чел. (2021)[3]
Lugud
Telefonan kod 38473
Počtan indeksad 652990–652993
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

Taštagol (ven.: Таштаго́л) om Venäman lidn da lidnankund Kemerovon agjan suves. Se om Taštagolan rajonan administrativine keskuz, mülüb sihe vspäi 2005.

Istorii

Eländpunktan aluz om pandud vl 1939 žiloks raudkivendon löudmižsijanno. Vl 1963 ühtištuihe Taštagol-, Kočur- (ven.: Кочура) i Šalim-žiloid, anttihe lidnan statusad.

Taštagol šingotase raudkivendon samižel Novokuzneckan metallurgijan täht tobman palan.

Geografijan andmused

Lidn sijadase Kondom-jogen muugotil randoil (ven.: Кондома, Obin oigedpol'ne bassein), 423..478 m korktusil, 450 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Kočur- (hura) i Šalim- (oiged) ližajoged langetas Kondomanjogehe lidnan päivlaskmas. Matkad Kemerovohosai om 311 km lodeheze-pohjoižhe orhal, 375 km avtol vai raudtedme. Lähembaine lidn om Kaltan 92 km lodeheze-pohjoižhe orhal, 141 km avtol vai 160 km raudtedme. Vspäi 2008 avtote ühtenzoitab lidnad Mägialtajanke.

Taštagol om lidnankundan üks'jäine eländpunkt.

Eläjad

Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 23 134 ristitud, rajonan kaks' videndest. Kaikiš suremb ristitišt oli 28 tuh. eläjid vl 1967.

Ortodoksižen hristanuskondan Jurgii-vägestusenkandajan päjumalanpert'[4] (om saudud vll 1992−2002) i časoun' oma olmas lidnas. Šorijalaižiden etnografine muzei radab mugažo.

Taštagolan kaivuztehnologijoiden da holitusen sferan tehnikum[5] om professionaližen opendusen aluzkundaks.

Galerei

Homaičendad

Irdkosketused



Kemerovon agjan lidnad
Anžero-Sudžensk | Belovo | Berözovskii | Gur'jevsk | Jurg | Kaltan | Kemerovo | Kiselövsk | Leninsk Kuzneckii | Mariinsk | Meždurečensk | Miski | Novokuzneck | Osinniki | Polisajevo | Prokopjevsk | Salair | Taig | Taštagol | Topki