Makarjev Stepan Andrejevič

Рувики-späi
Stepan Andrejevič Makarjev
МакарьевС.А.jpg
Sündundpäiv 23. sügüz'kud 1895(1895-09-23)
Sündundsija
Kolendpäiv 27. kül'mkud 1937(1937-11-27) (42 года)
Kolendsija
Rahvahuz'  Venäman imperii SSSR
Rad istorik, etnograf, kodi-istorijan tundii

Stepan Andrejevič Makarjev (ven.: Степа́н Андре́евич Мака́рьев, 23. sügüz'kud 1895, Oloncan gubernii[d]27. kül'mkud 1937, Petroskoi) om sovetskii istorik, etnograf, kodi-istorijan tundii, fol'klorist[1].

Elostarin

Om sündunu vepsläižes maradnikan kanzas[2]. Lopi Piterin nel'l'klassižen üläaugotišen opišton, käveli makursoile. Radon zavodi vodel 1913 tabel'ščikan Piterin meriportas.

Vodel 1915 om ottud armijaha. Jäl'ghe praporščikoiden školad vojui Päivlaskman frontal, om Ezmäižen mail'man voinan ühtnik — rotan ohjandai[3].

Jäl'ghe demobilizacijad vodel 1918 radoi veziajamiden azjmehištoiš Piterin agjan Voznesenje-pos'olkas, toimiti Majak-kulehtest.

Vodel 1919 om ottud Rusttaha armijaha, Rahvahaližen voinan (ven.) ühtnik, vojui läz Petrogradad, Karjalan frontal.

Vodel 1923 händast oigetihe opendamhas Piterin valdkundasližehe universitetaha geografižen tedokundan etnografižele erištole suomalaiž-ugrilaižen tedotedme. Universitetan jäl'ghe päzui opendamhas aspiranturaha da oli pandud etnografižen erišton sekretarikš, V. G. Bogorazan personaližeks sekretarikš. Oli ven.: Этнограф-исследователь-kulehtesen toimitajan varapämehen, VCIKan Prezidiuman Pohjoižen komitetan Piterin erišton sekretarin.

Vozil 1928—1931 oli Karjalan valdkundaližen kodi-istorijan muzejan pämez' Petroskoiš.

Semendkus vodel 1931 om pandud Карельского научно-исследовательского института ohjandajan varapämehen radsijale созданного[4]. Vaumiči enamba 70 tedokirjutest, radoi "Karjalan istorii", "Vepsläine fol'klor", Vepsläižed. Etnografine očerk" kirjutuzkogomusiden tegemižes. Radoi opendajan Karjalan pedagogigižes institutas.

Heinkus vodel 1937 oli t'urmatud väran azjadme "kontrrevol'ucionižes G'ulling — Rovio-nacionalistorganizacijas". 27. kül'mkud vodel 1937 om riktud Petroskoin ümbrištos (Sandarmoh-tahol) Karjalan ASSRan Rahvahaližen südäinazjoiden komissariatan "troikan" käskon mödhe[5].

Om reabilitiruidud vodel 1965.

Valitud bibliografii

Homaičendad

  1. Карелия: энциклопедия: в 3 т. / гл. ред. А. Ф. Титов. — Петрозаводск: ИД «ПетроПресс», 2009. — Т. 2: К — П. — С. 189—464. — ISBN 978-5-8430-0125-4.
  2. Макарьев Степан Андреевич. relstud-hist.spbu.ru. Дата обращения: 2 sulakud 2026.
  3. Народовед Степан Макарьев. Республика. Дата обращения: 2 sulakud 2026.
  4. Макарьев Степан Андреевич. illhportal.krc.karelia.ru. Дата обращения: 2 sulakud 2026.
  5. Макарьев Степан Андреевич. bessmertnybarak.ru. Дата обращения: 2 sulakud 2026.

Lähtked