Drezden

Рувики-späi
Drezden
saks.: Dresden
DD-canaletto-blick.jpg
Флаг Герб[d]
Флаг Герб[d]
51°03′ с. ш. 13°44′ в. д.GЯO
Valdkund
Глава Dirk Hilbert[d]
Istorii da geografii
Tegemižen päiv 1206
Pind
  • 328,48 (2016, 31 tal'vkud 2017)[2][3]
Высота 126
Eläjad
Eläjad
  • 561 922 чел. (31 redukud 2022)[4]
Lugud
Telefonan kod 351 da 35201
Počtan indeksad 01067, 01326, 01309, 01069, 01097, 01099, 01159, 01127, 01307, 01129 da 01279
Avtomašinoiden nomeroiden kod DD[5]

Официальный сайт(saks.)​ (angl.)(fr.)(isp.)(ital.)(čeh.)(pol'š.)(ven.)
Drezden на карте
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

Drezden (saks.: Dresden [ˈdʁeːsdn̩], pol'š.: Drezno, čeh.: Drážďany) om lidn Saksanman päivnouzmas. Se om Saksonijan administrativine keskuz, federacijanman kahtenz' surtte lidn Läipcigan jäl'ghe.

Istorii

Eländpunkt mainitase ezmäižen kerdan vl 1206 kuti ridan objekt Acta sunt hec dresdene-dokumentas, vl 1216 mainitase lidnan statusanke.

Jäl'gmaižen mail'man sodan lopus Vanhan lidnan rajon (saks. Altstadt) oli pandud mantazole (om udessündutadud täuzin), enamba 100 tuhad ristituid pölištui Suren Britanijan i AÜV:oiden bombardiruindan aigan da lämoipalospäi vn 1945 13. i 14. uhokud.

Drezden šingotase lendimiden tehmižel (Airbus), kal'hiden kebnavtoiden ühthekeradamižel (Volkswagen), torguindmašiništon pästandal, AMD:n ližaprocessoriden fabrikal, farmaceftižel sarakol (vakcin), muziksoitoiden edheotandoil, turizmal (8 mln rist. vl 2009).

Geografijan andmused

Lidn seižub El'banjogen randoil, 112 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Istorine keskuz sijadase El'ban hural randal. Matkad Čehanman röunhasai om 40 km suvhe, Berlinhasai — 164 km pohjoižhe orhal, 190 km avtol vai raudtel. Mec da puištod ottas lidnan territorijan kaks' koumandest.

Drezden jagase 19 lidnümbrikho.

Eläjad

Vl 2013 lidnan eläjiden lugu oli 530 754 ristitud. Vl 2008 kaik 780 561 ristitud elihe ezilidnoidenke. Kaikiš suremb lidnan ristitišt oli 649 252 eläjad vl 1933.

Üläopendusen 12 aluzkundad ratas lidnas.

Irdkosketused



Saksanman federacijanmad da niiden administrativižed keskused
Alasaksonii (Gannover) | Baden-Vürtemberg (Štuttgart) | Bavarii (Münhen) | Berlin | Brandenburg (Potsdam) | Joudjaline Ganzejan Bremen-lidn (Bremen) | Joudjaline da Ganzejan Gamburg-lidn | Gessen (Visbaden) | Meklenburg da Ezine Pomeranii (Šverin) | Pohjoine Rein da Vestfalii (Düssel'dorf) | Reinland-Pfal'c (Mainc) | Saar (Saarbrükken) | Saksonii (Drezden) | Saksonii-Anhal't (Magdeburg) | Šlezvig-Gol'štein (Kil') | Türingii (Erfurt)