Oktäbr'skii
| Oktäbr'skii | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| bašk.: Октябрьский | |||||
| | |||||
|
|||||
| 54°29′00″ с. ш. 53°29′00″ в. д.GЯO | |||||
| Valdkund | |||||
| Глава | Q28500945? | ||||
| Istorii da geografii | |||||
| Tegemižen päiv | 1937 | ||||
| Pind |
|
||||
| Высота | 140 | ||||
| Aigvö | UTC+5:00[d] | ||||
| Eläjad | |||||
| Eläjad |
|
||||
| Lugud | |||||
| Telefonan kod | 34767 | ||||
| Počtan indeksad | 452600–452616 | ||||
|
|
|||||
| Официальный сайт(ven.) | |||||
Oktäbr'skii (ven. i bašk.: Октябрьский, tot.: Октябрьски) om Venäman lidn da lidnümbrik Baškortostanan Tazovaldkundas, sen videnz' surtte lidn. Sijadase tazovaldkundan päivlaskmaiženno röunanno.
Istorii
Lidnan territorii da sen ümbrišt oma elänzoittud amussai, tetas Mullino II-seižutest kodikoittud hebon jändusidenke (7.−6. voz'tuhad e.m.e.).
Nügüdläižen eländpunktan aluz om pandud Soclidn-žiloks (ven.: Соцгород) vl 1937 šingotamha kivivoin löudmižsijad. Kävutihe türmatud da ottud plenha mehiden töid. Oktäbr'skii-radnikžilo sai lidnan statusad tazovaldkundan alištusenke vn 1946 5. päiväl sulakud.
Kivivoin samine, mašiništon tehmine samha kivivoid, metalližkonstrukcijoiden da sauvondmaterialiden pästand (raudbetontegesed, keramine apakut) i kebn tegimišt oma olmas Oktäbr'skii-lidnas, mugažo avtoladimiden tegim, porcellanastjoiden tegim i plastiktegesiden edheotand.
Geografijan andmused
Lidn sijadase Ik-jogen oiktal randal, Bugul'man i Belebein ülüden kukhil, 140 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Tatarstan om jogen vastrandal, matkad Ufahasai om 160 km päivnouzmha orhal vai 180 km avtotedme. Lähembaižed lidnad oma Tuimazi 10 km pohjoižpäivnouzmha i Bavli (Tatarstan) 10 km suvipäivlaskmha.
Oktäbr'skii om lidnümbrikon üks'jäine eländpunkt. Jagase nomeruidud mikrorajonikš (7, 21, 23..26, 28, 29, 32, 34..38, 40) i läz 13 nimitadud lidnanlaptaks.
Eläjad
Vn 2010 kaiken Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 109 474 ristitud. Kaikiš suremb ristitišt oli 114 194 eläjad vl 2019.
Rahvahad (enamba 1% vl 2010, ozutadud rahvahudenke): venälaižed — 40,9%, totarlaižed — 38,1%, baškiralaižed — 13,3%, čuvašalaižed — 1,8%, ukrainalaižed — 1,3%, marilaižed — 1,2%, toižed rahvahad — 3,4%.
Islaman koume pühäpertid (sidä kesken Zajitovon päpühäpert', 2007) da «Nurul' islam»-medrese oma olmas lidnas. Ortodoksižen hristanuskondan kaks' pühäpertid[3] oma avaitud: Sretenjan kafedraline päjumalanpert' (om letud vll 1995−2008) i ph. Sergii Radonežalaižen jumalanpert'.
Edeližed lidnan Administracijan pämehed oma Sergei Molčanov (2003−2013), Jurii Korol'kov (1992−2003).
Transport
Avtobusad da taksid oma kundaližeks transportaks lidnas. «Ural»-avtote (M5) ümbärdab lidnad suvespäi. Nariševo-raudtestancii om sarakon čup i vaiše jüguiden täht, passažirstancii sijadase Tuimazi-lidnas.
Sportlendimpöud levigandeb ühesa kilometrad suvipäivlaskmha lidnaspäi.
Galerei
- Вид на площадь Ленина - panoramio.jpg
Lidnan tobmuden sauvuz (2013)
- Площадь им. Ленина.jpg
Leninan nimed torg (2014)
- Октябрьский мечеть.JPG
Zajitovon pämečet', vn 2007 nägu
- Уфимский государственный нефтяной технический университет, Октябрьский филиал. - panoramio.jpg
Ufan valdkundaline kivivoin tehnine universitet, Oktäbr'skii-lidnan filial (2014)
- Дом техники1.JPG
Tehnikan pert'kulu (2011)
- Sports Palace. 60th.jpg
Sportkeskuz 1960-nzil vozil
- Фонтаны в сквере около парка Победы - panoramio (2).jpg
Fontanad skveras Vägestusen puištonno vl 2006
Homaičendad
Irdkosketused
| Baškortostanan Tazovaldkundan lidnad | ||
| Agidel' | Baimak | Belebei | Beloreck | Birsk | Blagoveščensk | Davlekanovo | Dürtüli | Išimbai | Janaul | Kumertau | Meleuz | Mežgor'je | Neftekamsk | Oktäbr'skii | Salavat | Sibai | Sterlitamak | Tuimazi | Učali | Uf | ||