Finiks

Рувики-späi
Finiks
angl.: Phoenix
Fail:Phoenix, Arizona.JPG
Флаг
Флаг
33°26′54″ с. ш. 112°04′26″ з. д.GЯO
Valdkund
Глава Kate Gallego[d][1][2][…]
Istorii da geografii
Tegemižen päiv 1868
Pind
  • 1341,477468 (1 sulakud 2010)[4]
Высота 1086 da 331
Aigvö UTC−7:00[d] da MDT[d]
Eläjad
Eläjad
  • 1 608 139 чел. (1 vilukud 2020)
Lugud
Telefonan kod 623, 480, 602 da 520
Počtan indeksad 85003

Официальный сайт (angl.)
Fail:AZMap-doton-Phoenix.PNG
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

Finiks (angl.: Phoenix [ˈfiːnɪks], mugažo ispanijan kelel AÜV:oiden südäimes) om AÜV:oiden kudenz' lidn-millioner, Arizon-štatan pälidn (vs 1912 uhokun 14. päiväspäi), sen kaikiš suremb lidn. Lidnan aglomeracii otab kahtendentoštkümnenden sijan AÜV:oiš ristitišton lugun mödhe (4,4 mln vl 2014). Finiks om konurbacijas Mesanke da Glendeilanke.

Lidn om sodaelektrotehnižen tegimišton, sodaaviacijan da atomtegimišton keskuz.

Istorii

Vl 1867 Džek Svilling-armijanveteran pani ičeze maižanduzferman amuižen indejalaižiden eländpunktan sijas. Finiks-žilo sai lidnan statusad vl 1881 uhokun 25. päiväl.

Vl 1911 semendkun 18. päiväl ezmäine padosein oli pästtud radmaha vezivaradimenke šingotamha maižandusen.

Geografijan andmused

Finiks sijadase štatan keskuses, vedase pohjoižespäi suvhe.

Lidn seižub tazangištol 340 metrad korktusel, sijadase Solt-jogen molembil randoil, no se om ojandeh tobjan palan päiči veden heitandan aigas vezivaradimespäi.

Klimat om subtropine letetazangišton, kuiv da räk. Tal'vkun da vilukun kesklämuz om +13°C, heinkun da elokun — +34°C. Paneb sadegid 204 mm vodes, kaikiš kuiv pord om sulaku-kezaku (10 mm kaikes pordos), toižil kuil 16-24 mm kus. Poud oleleb 330 päiväd vodes.

Finiks jagase 15 lidnkundha (angl. urban village), mugažo severzihe lidnanlaptoihe (angl. neighborhood).

Ižanduz

Suren Finiksan kogosüdäiprodukt om enamba 200 bln US$ (vl 2012).

US Airways (American Airways-kompanijan pala) päfater, American Express-rahanoigenduzkompanijan päkeskuz, Intel-kompanijan 7 tegint sijadase lidnas.

Transport

Avtobusad da kiruhtramvaid oma kundaližeks transportaks lidnan südäimes. Vspäi 1996 raudteühtenzoitust eile, lähembaine raudtestancii om 48 km suvhe. Avtoiden da velosipediden kortomha andmižen sistem om šingotadud.

Rahvahidenkeskeine soda- da civiline «Finiks Skai Harbor»-lendimport (PHX) sijadase 5 kilometras suvipäivnouzmha lidnan azjaližes keskusespäi. Sišpäi tehtas reisid Meksikha, Kanadha da Sur'he Britanijha, mugažo AÜV:oiden südäimes.

Homaičendad

Irdkosketused



AÜV:oiden järedad lidnad
Enamba 3 mln. eläjid Los Andželes | Nju Jork
1—3 mln. eläjid Čikago | Dallas | Filadel'fii | Finiks | Hjuston | San Antonio | San Diego | San Hose
750 tuh. eläjid — 1 mln. Džeksonvill | Fort Uert | Indianapolis | Kolumbus | Ostin | San Francisko | Šarlott
Enamba 500 tuh. eläjid Al'bukerke | Baltimor | Boston | Denver | Detroit | El' Paso | Fresno | Las Vegas | Luisvill | Memfis | Miluoki | Našvill | Oklahoma Siti | Portlend | Sakramento | Sietl | Tuson | Vašington