Fort Uert
| Fort Uert | |
|---|---|
| angl.: Fort Worth | |
| | |
| 32°45′23″ с. ш. 97°19′57″ з. д.GЯO | |
| Valdkund | |
| Глава | Q107304138?[1] |
| Istorii da geografii | |
| Tegemižen päiv | 1849 |
| Pind | |
| Высота | 216 ± 1 |
| Aigvö | CDT[d] |
| Eläjad | |
| Eläjad |
|
| Lugud | |
| Telefonan kod | 682 da 817 |
| Počtan indeksad | 76101–76124, 76126–76127, 76129–76137, 76140, 76147–76148, 76150, 76155, 76161–76164, 76166, 76177, 76179, 76180–76182, 76185, 76191–76193, 76195–76199, 76244, 76102, 76103, 76105, 76108, 76112, 76114, 76115, 76116, 76117, 76119, 76121, 76124, 76130, 76134, 76137, 76148, 76164, 76182, 76192, 76193, 76195, 76196, 76181 da 76198 |
|
|
|
| Официальный сайт | |
| Fail:Tarrant County Texas Incorporated Areas Fort Worth highlighted.svg | |
Fort Uert (vai Fort Uort, angl.: Fort Worth) om AÜV:oiden lidn suvižes Tehas-štatas. Se om štatan videnz' i valdkundan 13nz' lidn eläjiden lugun mödhe. Mülüb nelländehe surtte lidnaglomeracijha AÜV:oiš ristitišton lugun mödhe (6,9 mln vl 2014). Fort Uert om konurbacijas Dallasanke da Arlingtonanke.
Istorii
Eländpunktan aluz om pandud vl 1849 kuti kaikiš pohjoižemb lidnuz (fort) kümnespäi kaičemha uzid tehasalaižid Meksikaiž-amerikaižen sodan jäl'ghe (1846−1848). Nimitihe Uil'jam Dženkins Uert-majorjenaralan (1794–1849) kanzannimen mödhe, hän radoi Tehas-departamentan pämehen vl 1849.
Fort Uert šingotase bankoil (Bank of America, Wells Fargo), aviasauvomižel (Lockheed Martin, Bell Helicopter), sömtegimištol i maižanduztorguindal (järed kabjživatišt), turizmal. Neniden kompanijoiden päfaterad sijadasoiš lidnas: American Airlines Group, GM Financial, XTO Energy.
Geografijan andmused
Lidn sijadase pohjoižpäivnouzmha štatan keskuzpalaspäi, 216 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Aglomeracijan toine Dallas-keskuz sijadase ani päivnouzmha.
Eläjad
Vn 2010 AÜV:oiden rahvahanlugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 741 206 ristitud. Kaikiš suremb ristitišt om nügüd'.
Augotižlibundan mödhe (2010): evropalaižed — 61,1% (ispanijalaižed — 19,4%), afrikalaižed — 18,9%, latinoamerikalaižed (ispanijalaižita) — 14,7%, azijalaižed — 3,7%, indejalaižed — 0,6%, valdmerimalaižed — 0,1%, segoitadud augotižlibundanke — 3,1%.
Homaičendad
Irdkosketused
- Lidnan tobmuden aluzkundoiden oficialine sait (fortworthtexas.gov). (angl.)
- Lidnan turizman sait (fortworth.com). (angl.) (+ avtomatine känduz videl kelel)
| AÜV:oiden järedad lidnad | |||
| Enamba 3 mln. eläjid | Los Andželes | Nju Jork | ||
| 1—3 mln. eläjid | Čikago | Dallas | Filadel'fii | Finiks | Hjuston | San Antonio | San Diego | San Hose | ||
| 750 tuh. eläjid — 1 mln. | Džeksonvill | Fort Uert | Indianapolis | Kolumbus | Ostin | San Francisko | Šarlott | ||
| Enamba 500 tuh. eläjid | Al'bukerke | Baltimor | Boston | Denver | Detroit | El' Paso | Fresno | Las Vegas | Luisvill | Memfis | Miluoki | Našvill | Oklahoma Siti | Portlend | Sakramento | Sietl | Tuson | Vašington | ||