Fort Uert

Рувики-späi
Fort Uert
angl.: Fort Worth
Fort Worth June 2016 68 (skyline).jpg
32°45′23″ с. ш. 97°19′57″ з. д.GЯO
Valdkund
Глава Q107304138?[1]
Istorii da geografii
Tegemižen päiv 1849
Pind
  • 916,76[2]
  • 900,960148 (1 sulakud 2010)[3]
Высота 216 ± 1
Aigvö CDT[d]
Eläjad
Eläjad
  • 918 915 чел. (1 vilukud 2020)
Lugud
Telefonan kod 682 da 817
Počtan indeksad 76101–76124, 76126–76127, 76129–76137, 76140, 76147–76148, 76150, 76155, 76161–76164, 76166, 76177, 76179, 76180–76182, 76185, 76191–76193, 76195–76199, 76244, 76102, 76103, 76105, 76108, 76112, 76114, 76115, 76116, 76117, 76119, 76121, 76124, 76130, 76134, 76137, 76148, 76164, 76182, 76192, 76193, 76195, 76196, 76181 da 76198

Официальный сайт
Fail:Tarrant County Texas Incorporated Areas Fort Worth highlighted.svg
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš
Fail:Tarrant County Texas Incorporated Areas Fort Worth highlighted.svg
Lidn om ozutadud rusttal mujul Tarrant-grafkundan territorijal

Fort Uert (vai Fort Uort, angl.: Fort Worth) om AÜV:oiden lidn suvižes Tehas-štatas. Se om štatan videnz' i valdkundan 13nz' lidn eläjiden lugun mödhe. Mülüb nelländehe surtte lidnaglomeracijha AÜV:oiš ristitišton lugun mödhe (6,9 mln vl 2014). Fort Uert om konurbacijas Dallasanke da Arlingtonanke.

Istorii

Eländpunktan aluz om pandud vl 1849 kuti kaikiš pohjoižemb lidnuz (fort) kümnespäi kaičemha uzid tehasalaižid Meksikaiž-amerikaižen sodan jäl'ghe (1846−1848). Nimitihe Uil'jam Dženkins Uert-majorjenaralan (1794–1849) kanzannimen mödhe, hän radoi Tehas-departamentan pämehen vl 1849.

Fort Uert šingotase bankoil (Bank of America, Wells Fargo), aviasauvomižel (Lockheed Martin, Bell Helicopter), sömtegimištol i maižanduztorguindal (järed kabjživatišt), turizmal. Neniden kompanijoiden päfaterad sijadasoiš lidnas: American Airlines Group, GM Financial, XTO Energy.

Geografijan andmused

Lidn sijadase pohjoižpäivnouzmha štatan keskuzpalaspäi, 216 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Aglomeracijan toine Dallas-keskuz sijadase ani päivnouzmha.

Eläjad

Vn 2010 AÜV:oiden rahvahanlugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 741 206 ristitud. Kaikiš suremb ristitišt om nügüd'.

Augotižlibundan mödhe (2010): evropalaižed — 61,1% (ispanijalaižed — 19,4%), afrikalaižed — 18,9%, latinoamerikalaižed (ispanijalaižita) — 14,7%, azijalaižed — 3,7%, indejalaižed — 0,6%, valdmerimalaižed — 0,1%, segoitadud augotižlibundanke — 3,1%.

Homaičendad

Irdkosketused



AÜV:oiden järedad lidnad
Enamba 3 mln. eläjid Los Andželes | Nju Jork
1—3 mln. eläjid Čikago | Dallas | Filadel'fii | Finiks | Hjuston | San Antonio | San Diego | San Hose
750 tuh. eläjid — 1 mln. Džeksonvill | Fort Uert | Indianapolis | Kolumbus | Ostin | San Francisko | Šarlott
Enamba 500 tuh. eläjid Al'bukerke | Baltimor | Boston | Denver | Detroit | El' Paso | Fresno | Las Vegas | Luisvill | Memfis | Miluoki | Našvill | Oklahoma Siti | Portlend | Sakramento | Sietl | Tuson | Vašington