Maputu

Рувики-späi
Maputu
port.: Maputo
Maputo seen from southeast - October 2006.jpg
Флаг
Флаг

25°54′55″ ю. ш. 32°34′35″ в. д.GЯO

Valdkund
Istorii da geografii
Tegemižen päiv

1781

Pind
  • 346,77
Высота

47 ± 1

Aigvö

UTC+2:00[d]

Ekonomik
Eläjad
Eläjad
  • 1 191 613 чел. (2018)[2]
Lugud
Kod ISO 3166-2

MZ-MPM

Telefonan kod

21

Počtan indeksad

0101-01[3], 0101-02[3], 0101-03[3], 0101-04[4], 0101-05[4], 0101-06[4], 0101-07[4], 0101-08[4], 0101-09[4], 0101-10[4], 0101-11[4], 0102-01[4], 0102-02[4], 0102-03[4], 0102-04[4], 0102-05[4], 0102-06[4], 0102-07[4], 0102-08[4], 0102-09[4], 0102-10[4], 0102-11[4], 0103-01[4], 0103-02[4], 0103-03[4], 0103-04[4], 0103-05[4], 0103-06[4], 0103-07[4], 0103-08[4], 0104-01[4], 0104-02[4], 0104-03[4], 0104-04[4], 0104-05[4], 0104-06[4], 0104-07[4], 0104-08[4], 0104-09[4], 0104-10[4], 0104-11[4], 0105-01[4], 0105-02[4], 0105-03[4], 0105-04[4], 0105-05[4], 0105-06[4], 0105-07[4], 0105-08[4], 0105-09[4], 0105-10[4], 0105-11[4], 0105-12[4], 0105-13[4], 0105-14[4], 0106-01[4], 0106-02[4], 0106-03[4], 0106-04[4], 0106-05[4], 0107-01[4], 0107-02[4] и 0107-03[4]

-

Официальный сайт

Fail:Mozambique Provinces Maputo.png

lugeda  diskussii  redaktiruida

Maputu (port.: Maputo [mɐˈputu]) om Mozambikan pälidn da meriport valdkundan suvižes čogas. Se om valdkundan kahtenz' lidn eläjiden lugun mödhe.

Enzne

Nügüdläižen eländpunktan aluz om pandud vll 1781−1787 kuti portugalijalaižiden lidnuz. Se šingotaškanzi vspäi 1850, i vhesai 1976 nimitihe sidä Lorensu-Markiš (port.: Lourenço Marques) lahten tenavaidajan mödhe. Om lidnan statusanke vspäi 1887. Vodele 1895 raudte ühtenzoiti lidnad Pretorijanke. Vl 1898 sirtihe tänna Portugaline Mozambik-kolonijan pälidnad Mozambik-sarespäi.

Ripmatomuden sandan jäl'ghe udesnimitihe lidnad lähižen jogen mödhe, mugažo Temb-jogi lankteb valdmerhe lidnas.

Geografijan andmused

Lidn sijadase järedan Maputu-lahten (ende Delagoa) lodehližel randal, Matol-ezilidn (port. Matola, 1,6 mln vl 2017). Om SAT:an röunoid 50 km päivlaskmha lidnaspäi.

Eläjad

Vl 2007 eläjiden lugu oli 1 094 315 ristitud. Läz 3,15 mln ristituid elädas päivlaskmaiženke Matol-ezilidnanke vn 2017 rahvahanlugemižen mödhe.

Transport

Mikroavtobusad, avtobusad i ehtatimen jono oma kundaližeks transportaks lidnas da sen ümbrištos. Järed eksport-importan meriport radab.

Rahvahidenkeskeine civiline Maputu (Mavalane)-lendimport (MPM, 700 tuh. passažiroid vl 2009) sijadase 3 km lodeheze lidnan keskusespäi. Tehtas reisid Suviafrikan Tazovaldkundan järedoihe lidnoihe, Lissabonha, Nairobihe, Addis-Abebha, Dohaze i Stambulha, mugažo Mozambikadme.

Homaičendad



Afrikan pälidnad
Abudž | Addis-Abeb | Akkr | Alžir-lidn | Antananarivu | Asmar | Bamako | Bangi | Banžul | Bisau | Brazzavil' | Dakar | Dodom | Džibuti-lidn | Džub | Fritaun | Gaborone | Giteg | Harare | Hartum | Jamusukro | Jaunde | Kair | Kampal | Kigali | Kinšas | Konakri | Librevil' | Lilongve | Lome | Luand | Lusak | Malabo | Maputu | Maseru | Mbabane | Mogadišo | Monrovii | Moroni | Nairobi | Ndžamen | Niamei | Nuakšot | Port Lui | Porto Novo | Prai | Pretorii | Rabat | San Tome | Tripoli | Tunis-lidn | Uagadugu | Viktorii | Vindhuk