Šarj

Рувики-späi
Šarj
mokš.: Шарья
Железнодорожный вокзал станции Шарья в 2020 году (вид с привокзальной площади).jpg
Флаг[d] Герб
Флаг[d] Герб
58°22′00″ с. ш. 45°30′00″ в. д.GЯO
Valdkund
Istorii da geografii
Tegemižen päiv 1906
Pind
  • 26
Высота 110
Aigvö UTC+3[d]
Eläjad
Eläjad
  • 20 439 чел. (2021)[2]
Lugud
Telefonan kod 49449
Počtan indeksad 157500

Официальный сайт(ven.)
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

Šarj (ven.: Шарья́) om Venäman lidn Kostroman agjan päivnouzmas. Se om Šarjan lidnümbrikon da Šarjan rajonan administrativine keskuz. Lidn ei mülü rajonha, alištub agjan tobmudele oikti.

Istorii

Eländpunktan aluz om pandud vl 1906 kuti Šarj-raudtestancii VätkVologd raudten sauvomižen aigan (1903−1906). Nimitihe penen jogen mödhe, jogi kändihe soks nügüd' suvhe stancijaspäi. Radnikžilo sai lidnan statusad vl 1938. Mülüb Kostroman agjaha sen alusenpanendaspäi vl 1944 lidnaks agjan alištusenke kerdalaz.

Šarjan ižandusen päsarakod oma mecan süvä ümbriradmine da raudten holituz, mugažo meblin tehmine i sömtegimišton edheotandad oma olmas lidnas. Järed puapakoiden tegim sijadase lähižes Vetlužskii-žilos.

Geografijan andmused

Lidn sijadase rajonan keskuzpalas, Vetlug-jogen hural randpolel (Volgan hura ližajogi), 4 kilometras randaspäi, 110 m valdmeren pindan päl keskmäižel korktusel. Lidnanvuitte Vetlužskii-žilo seižub Šarj-lidnan i Vetlug-jogen keskes. Matkad Kostromhasai om 275 km päivlaskmha orhal vai 320 km avtotedme. Lähembaine lidn om Manturovo 40 km päivlaskmha orhal.

Lidnanvuitte Vetlužskii-žilo (11 919 rist. vl 2017) da koume pen't küläd mülüdas lidnümbrikho Šarjan ližaks.

Eläjad

Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 23 681 ristitud, lidnümbrikon — 36 659 ristitud. Kaikiš suremb lidnan ristitišt oli 27 062 eläjad vl 1989. Vl 2002 ühthemänho 39 365 ristitud elihe lidnümbrikon röunoiš (om olmas vspäi 2004). Kaik 36 565 ristitud elihe lidnümbrikos vl 2017.

Professionaližen opendusen aluzkundad: politehnine i agrarine tehnikumad, pedagogine i medicinine kolledžad, üläopendusen Moskvan i Kostroman aluzkundoiden 4 filialad. Ortodoksižen hristanuskondan koume pühäpertid om olmas lidnas.

Transport

Pened avtobusad da maršruttaksid oma kundaližeks transportaks lidnas da sen ümbrištos. «KotlasNikol'skUren' (Alalidnan agj)»-avtote ümbärdab lidnad päivnouzmaspäi, «KostromKirov»-avtote ümbärdab lidnad suvespäi.

Galerei

Homaičendad

Irdkosketused



Kostroman agjan lidnad
Bui | Čuhlom | Galič | Kologriv | Kostrom | Makarjev | Manturovo | Nei | Nereht | Soligalič | Šarj | Volgorečensk