Panam (lidn)

Рувики-späi
Panam
isp.: Panamá
CintaCosteraPanama.jpg
Флаг Герб[d]
Флаг Герб[d]
9°00′ с. ш. 79°30′ з. д.GЯO
Valdkund
Istorii da geografii
Tegemižen päiv 25. elokud 1519
Pind
  • 275
Высота 20
Aigvö UTC−5:00[d]
Eläjad
Eläjad
  • 880 691 чел. (31 tal'vkud 2013)
Lugud
Telefonan kod 507

Официальный сайт(isp.)
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš
Disambig gray.svg Sil sanal voib olda toižid znamoičendoid; miše nähta niid, tulgat tänna.

Panam (isp.: Ciudad de Panamá [sjuˈða(ð) ðe panaˈma]) om Panaman Tazovaldkundan pälidn da kaikiš suremb lidn. Se om Panaman agjan administrativine keskuz.

Istorii

Eländpunktan aluz om pandud vn 1519 25. päiväl elokud kuti Nuestra Sen'jora de la Asunsjon de Panam-baz (isp.: Nuestra Señora de la Asunción de Panamá) vedamha kuldad da hobedad Peruspäi Ispanijha. Vanh lidn (isp.: Panama la Vieja «Panama la Vjeha») oli muretud Genri Morgan-piratan joukul i paloi vl 1611, jändused oma kaičenus 7 kilometras pohjoižpäivnouzmha udes lidnaspäi (vspäi 1613). 1940−1970-nzil vozil AÜV:oiden saubaližed sodameribazad sijazisoiš lidnan territorijal.

Panam-lidn šingotase rahvahidenkeskeižel finansižel rajonal, merikanalal i meriportal, sirdanuzil penziimehil da turizmal. Valdkundan opendusen päkeskuz ispanijan i anglijan kelil, AÜV:oiden nellän universitetan filialad oma olmas Panamas.

Geografijan andmused

Lidn sijadase Panaman lahten randal, Panaman kanalan tün'valdmerižen agjan päivnouzmaižel randal tobjimalaz, 2 m ü.m.t. keskmäižel korktusel.

Klimat om subekvatorialine neps. Päivän lämuz vajehtub +26..+28 C° röunoiš vodes läbi. Paneb sadegid 1907 mm vodes, kuiv sezon oleskeleb vilukus-keväz'kus (52 mm pordos).

Eläjad da transport

Vl 2011 eläjiden lugu oli 813 097 ristitud, 1,3 mln ezilidnoidenke, valdkundan koumandez.

Avtobusad, ehtatimed da taksid oma kundaližeks transportaks lidnas. Vspäi 2014 metropoliten radab (1 jono, 16 km, 14 stancijad). Rahvahidenkeskeine civiline Tokumen-lendimport (isp.: Tocumen, PTY) sijadase 30 km pohjoižpäivnouzmha Panam-lidnan keskusespäi ühtennimižes lidnas, tehtas reisid Suviamerikan da Pohjoižamerikan maidme tobjimalaz.

Galerei

Irdkosketused



Pohjoižamerikan pälidnad
Baster | Bel'mopan | Bridžtaun | Gvatemal-lidn | Havan | Kastri | Kingstaun | Kingston | Managua | Mehiko | Nassau | Ottav | Panam-lidn | Port-o-Prens | Port of Spein |
| Rozo | San Hose | San Sal'vador | Santo Domingo | Sent Džons | Sent Džordžes | Tegusigal'p | Vašington
  1. archINFORM (нем.) — 1994.