Hasavürt

Рувики-späi
Hasavürt
Хасавюрт.jpg
Флаг Герб
Флаг Герб
43°15′00″ с. ш. 46°35′00″ в. д.GЯO
Valdkund
Istorii da geografii
Tegemižen päiv 1846
Pind
  • 40
Высота 130
Aigvö UTC+3[d]
Eläjad
Eläjad
  • 155 144 чел. (2021)[1]
Lugud
Počtan indeksad 368000–368009

Официальный сайт
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

Hasavürt (ven.: Хасавю́рт, avar.: Хасáвюрт, darg.: Хасав, lak.: Хасавюрт, lezg.: Хасавюрт [хасавъю́рт], kum.: Хасав-юрт, čeč.: Хаси-Эвл) om Venäman lidn da lidnümbrik Dagestanan Tazovaldkundan keskuzpalan päivlaskmas. Se om tazovaldkundan kahtenz' lidn eläjiden lugun mödhe. Om Hasavürtan rajonan administrativižeks keskuseks mugažo, ei mülü rajonha, kudamban ristitišt om enamba mi lidnas.

Istorii

Eländpunktan aluz om pandud vl 1846 kuti Jariksuv-lidnuz. Vl 1847 udesnimitihe sidä lähižen külän mödhe nügüdläižikš. Raudte tuli Hasavürtha vl 1894. Vl 1931 Hasavürt-slabad' sai lidnan statusad.

Hasavürt šingotase ladimensauvomižen tegimel, sauvondmaterialiden tegimil (savič, raudbetontegesed), sömtegimištol (konservkombinat pšstab maploduiden, frukt- da lihakonservid, lihakombinat, maidtegim, vintegim) sijaližen torhuden kävutandanke. Om ümbärtud maižanduzrajonal.

Geografijan andmused

Lidn sijadase Kavkazan ezimägištol, 117 metrad korktusel valdmeren pindan päl. Lähembaižed järedad lidnad Mahačkal (80 km päivnouzmha) i Groznii (74 km päivlaskmha), avtote i raudte ühtenzoitab niid, i lidn seižub ani pol'tel.

Hasavürt om üks'jäine eländpunkt lidnümbrikos.

Eläjad

Vn 2010 kaiken Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu om 131 187 ristitud. Vl 2017 lidnan ristitišt oli 140 047 eläjad. Kaikiš suremb ristitišt lidnas om nügüd'.

Rahvahad (lidnan eläjad, enamba 1% vl 2010): avarad — 30,7 %, čečenalaižed — 28,5 %, kumikalaižed — 28,1 %, darginalaižed — 4,1 %, lakalaižed — 3,3 %, venälaižed — 2,3 %, lezgilaižed — 1,6 %, toižed rahvahad — 1,2 %, rahvahuden ozutandata — 0,2 %.

Islaman pämečet' radab. Ortodoksižen hristanuskondan üks'jäine pühäpert'[2] om avaitud lidnas, se om Jumalanmaman «Pühä Znam»-jumalaižen päjumalanpert', om saudud vll 1902−1903.

Severz'-se profopendusen aluzkundoid om lidnas, niiden keskes Agrariž-ekonomine kolledž[3] i Hasavürt-lidnan Medicinine kolledž[4].

Edeline lidnümbrikon pämez' om Zainudin Okmazov (2015−2020).

Transport

Hasav-Jurt-päraudtestancii da avtobusstancii oma lidnas. Voib sadas avtobusal Dagestanan i Stavropolin randan lidnoihesai.

Mikroavtobusad i taksid oma kundaližeks transportaks lidnadme.

Galerei

Homaičendad

Irdkosketused



Dagestanan Tazovaldkundan lidnad
Buinaksk | Dagestanan Lämoid | Derbent | Hasavürt | Izberbaš | Kaspiisk | Kizilürt | Kizlär | Mahačkal | Suvisuhokumsk