Köl'n

Рувики-späi
Köl'n
saks.: Köln
Stadtbild Köln (50MP).jpg
Флаг Герб
Флаг Герб
50°56′32″ с. ш. 6°57′28″ в. д.GЯO
Valdkund
Глава Henriette Reker[d]
Istorii da geografii
Pind
  • 405,01 (31 tal'vkud 2017)[2]
Высота 59
Aigvö UTC+1[d], летом UTC+2:00[d]
Eläjad
Eläjad
  • 1 073 096 чел. (30 sügüz'kud 2022)[3]
Lugud
Telefonan kod 221, 2232, 2233, 2234, 2236 da 2203
Počtan indeksad 51149, 50667, 50668, 50670, 50672, 50674, 50677, 50676, 50678, 50679, 50765, 50767, 50733, 50735, 50737, 50739, 50823, 50825, 50827, 50829, 50833, 50858, 50859, 50931, 50935, 50937, 50939, 50968, 50969, 50996, 50997, 50999, 51061, 51063, 51065, 51067, 51069, 51103, 51105, 51107, 51109, 51143, 51145 da 51147
Avtomašinoiden nomeroiden kod K[4]

Официальный сайт(saks.)
Köl'n на карте
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš
Lidnan ümbrikod da rajonad (2010)

Köl'n (saks.: Köln [kœln], latin.: Colonia) om Saksanman lidn valdkundan päivlaskmas i Pohjoine Rein da Vestfalii-federacijanman suves. Se om nellänz' surtte lidn valdkundas, Rurštadtan kaikiš suremb lidn.

Istorii

Nügüdläižen eländpunktan aluz om pandud vl 38 EME kuti Ubiorum-lidnuz (latin.: Oppidum Ubiorum) rimalaižen Mark Vipsanii Agrippa-polknikan käskön mödhe. Vl 50 meiden erad anttihe Rimalaižen imperijan lidnan statusad (latin.: Colonia Claudia Ara Agrippinensium) da riman oiktust. 19. voz'sadal Köl'n eli läbi tegimišton sauvondas. Toižen mail'man sodan aigan lidnan ühesa kümnendest oli pandud mantazole, vanhan lidnan äjad sauvused oma udessündutadud täuzin.

Lufthansan päfater om saudud lidnas. Järedad tegimed ratas nenil kompanijoil: Ford, Toyota, Bayer.

Geografijan andmused

Lidn sijadase Rein-jogen alajoksmusen randoil, 38..118 m korktusil, 52 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Matkad Berlinhasai om 475 km päivnouzmha-pohjoižpäivnouzmha orhal, 548 km raudtel vai 572 km avtotedme (Gannoveran kal't). Enzne Bonn-pälidn om Köl'nan suvine ezilidn.

Köl'n jagase 9 ümbrikho da 86 lidnrajonha.

Eläjad

Vn 2011 EÜ:n rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 1 017 155 ristitud, sidä kesken saksalaižed — 84%. Kaikiš suremb lidnan ristitišt om nügüd', mugažo oli 1 013 771 eläjad vl 1975. Läz 3 mln ristituid elädas Köl'nan lidnaglomeracijas, 10 mln om Rurštadtas.

Irdkosketused