Vagner Rihard
| Vagner Rihard | |
|---|---|
| saks.: Richard Wagner | |
| Rihard Vagner vn 1871 fotokuval | |
| Nimi: | saks.: Wilhelm Richard Wagner |
| Sündundpäiv | 22. semendkud 1813[1][2][…] |
| Sündundsija: | |
| Kolendpäiv: | 13. uhokud 1883[1][2][…] (69 лет) |
| Kolendsija: | |
| Valdkund | |
| Professijad: | muzikankirjutai, libretist, dirigent, esseist, teatran ohjandai, autobiograaf, runokirjutai, pianist, muusikakriitik, muzikant, päevikupidaja, kirjutai |
| Tat | Carl Friedrich Wagner[d][5] |
| Mam | Johanna Rosina Wagner-Geyer[d][5] |
| Супруга | Cosima Wagner[d][3] da Minna Planer[d][3] |
| Lapsed | Siegfried Wagner[d][6] da Isolde Wagner[d] |
| Pauklahjad da premijad | |
| Allekirjutuz |
|
Rihard Vagner (saks.: Rihcard Wagner [ˈʁɪçaʁt ˈvaːɡnɐ]; sünd. 22. semendku 1813, Läipcig, Reinan Ühtnend — kol. 13. uhoku 1883, Venecii, Italijan kunigahuz) oli tutab kaikes mail'mas sur' saksalaine muzikankirjutai, dirižor, čomamahton teoretik, muzikan arvostelii da reformator.
Vagner om romantizman ezitai. Čomamahton šingotai valatoiti lujas Evropan da kaiken mail'man muzikkul'turad.
Mez' oli operoiden kirjutajan. Rihard Vagner sädi ičeze muzikaližen kelen i iče kirjuti librettod ičeze operoiden täht. Bavarijan Lüdvig II-kunigaz päzuti Vagnerad velgišpäi i andoi pid'oitelendad.
Vagneran operad
(nece nimikirjutez ei ole täuz')
- «Rienci, jäl'gmäine tribun» (1838−1840, saks.: Rienzi, der Letzte der Tribunen)
- «Lendai alamalaine» (1841, Der Fliegende Holländer)
- «Tannhöizer» (1843−1845, Tannhäuser)
- «Loengrin» (1845−1848, Lohengrin)
- «Reinan kuld» (1852−1854, Das Rheingold)
- «Val'kirii» (1852−1856, Die Walküre)
- «Tristan da Izol'da» (1857−1859, Tristan und Isolde)
- «Nürnbergan mastarpajatajad» (1868, Die Meistersinger von Nürnberg)
- «Zigfrid» (1871, Siegfried)
- «Jumaloiden pölištuz» (1871−1874, Götterdämmerung)
- «Parsifal'» (1882, Parsifal)
Nell' operad sädas «Nibelungiden Rengaz»-operciklad: «Reinan kuld», «Val'kirii», «Zigfrid» i «Jumaloiden Pölištuz».
Homaičendad
- ↑ 1 2 Richard Wagner // Internet Broadway Database (англ.) — 2000.
- ↑ 1 2 Itaú Cultural Richard Wagner // Enciclopédia Itaú Cultural (порт.) — São Paulo: Itaú Cultural, 2001. — ISBN 978-85-7979-060-7
- ↑ 1 2 Kindred Britain
- ↑ 1 2 Archivio Storico Ricordi — 1808.
- ↑ 1 2 de Pas L. v. Genealogics (англ.) — 2003.
- ↑ Вагнер, Зигфрид (рус.) // Энциклопедический словарь — СПб.: Брокгауз — Ефрон, 1905. — Т. доп. I. — С. 355. — 956 с.
| Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe. |