Päivlaskmanfrontal vajehtusita (fil'm)
| Päivlaskmanfrontal vajehtusita | |
|---|---|
| saks.: Im Westen nichts Neues | |
| Fail:На Западном фронте без перемен (2022) - постер.png | |
| Žanr | voinfil'm |
| Kino-ohajandai | Edvard Berger |
| Pohjal | «Päivlaskmanfrontal vajehtusita»-roman (1929) |
| Scenarijan tegijad |
|
| Pä roliš om |
|
| Muziktegii | Fol'ker Bertel'mann |
| Distribjutor | Netflix |
| Aig | 147 min[1] |
| Rahoidenmär | 20 mln Amerikan dollarad[2] |
| Mad |
|
| Voz' | 2022 |
| Uz' fil'm | Tagasitee[d] |
«Päivlaskmanfrontal vajehtusita (fil'm)» (ven.: На За́падном фро́нте без переме́н, saks.: Im Westen nichts Neues) — germanialaine fil'm, om tehtud kino-ohjandajal Edvard Bergeral üks'nimižen Erih Maria Remarkan romanan mödhe vodel 2022.
Nece fil'm om Germanijan kaikid paremb fil'm «Oskar»-kinopremijan andamižen aigan. Vodel 2023 «Päivlaskmanfrontal vajehtusita» oli oigetud ühesaha nominacijaha, kus oli «Parahim fil'm» (nece ezmäine germanialaine fil'm neciš nominacijas). Lopuks voindrama sai nel'l' premijad. Nece om üks' nelläs anglialaimatomišpäi fil'moišpäi, miččed saiba kerdalaz «Oskaran» nel'l' premijad[3].
Süžet
Ezmäine mail'man voin. Ül'dütadud nemcoiden propagandal da ičeze opendajan Kantorekan paginal, 17-vozne Paul' da hänen ühtenklassnikad Al'bert, Franc da L'udvig värenzoitaba laskendan vanhembišpäi da metrikan da lähteba frontale.
Todesine voinaig ei olend mugoine, mittušt hö pidiba meles. Uden forman sijas prihile anttihe pidetud sobad, mitte oli ruštud koldud soldaspäi. Nored nägeba kut kümned ristitud koleba. Puttes ezilämoihe ezmäižel-žo öl koleb ühtenklassnik Paul'a L'udvig B'om. Ezmäižen mail'man voinan päivlaskmanfrontal La-Mal'mezonas eglaižed školan openikad kaikuččen päivän oc ocha vastasoiš sadoiden kolijoidenke.
Kerdan polk varasti ližaväged kuz'kümnes prihaspäi, no märitadud aigaks hö ei tulnugoi. Paul' da hänen sebranikad ühtes Katanke — Stanislav Katčinskijanke — lähteba ecmaha. Mändes ümbri tactud varažomas, Paul' löudab sen ühtes honuses norid prihoid — kaik hö oli travdud gazal.
Sen ližaks frontan pirdan taga germanialaine stats-sekretar' Matias Ercberger, kudamb jo väzui armijan kazdud kadondoišpäi da kudamb kadoti ičeze poigad voinas, vastase Germanijan pämehenke, miše pakita händast zavodida pidäda paginoid mirun polhe toižiden valdkundoiden ühtnikoidenke. Iče Fridrihs om paginoiden vasthapäi, ved' hänen täht voin — nece om hüvä voimuz' ozutada ičtaze da sada pauklahjoid. Paginas alembaiženke hän sanub siš, miše möhä sündui, sikš ku Ezmäižehe mirun voinhasai pol' sadad vot ei olend voinoid, a voinmez' ei voi eläda toroita. Fridrihs andab käskön mända pigatoraha kuni ei tulgoi francialaižed. Necil öl Ercbergeran delegacii tuleb Kompjenskan mecha, a Paulin polk lähteb frontale, miše vaumitadas pigatoraha francialaižiden päle.
Paginoiden aigan Matias Ercberger pakičeb azotada lämoitegoid. Ferdinand Foš andab nemcoile 72 časud meletusen täht. Necil aigal pidab otta francialaižiden sändoid ilman paginoita, libo voin jatktase edemba. Vähän möhemba Ercberger sab tedoid Vil'geman II valdan heitändan polhe, a sid' sab käskön fel'dmaršalaspäi Paul' fon Gindenburgaspäi otta homaičushe francialaižiden sändoid.
Necil aigal frontal nemcad anastiba käzitoroiš francialaižiden polestuzpirdan. Vihanik toradab, kävutoitab jügedad tehnikad. Nemcoile pidab pörttas tagaze. Al'bert putub ridaha. Hän pakičeb prostindad da tahtoib putta plenha, no vihanikad poltaba händast. Al'bert koleb, Paul' nägeb necidä, no ei voi abutada nimil ičeze sebranikale. Torad mäneba. Kaites pulišpäi, Paul' jokseb kopaha da heitäse kolijaks. Aigan sirttes neche kopaha putub francialaine soldat. Hän eskai ei ehtind el'geta, konz Boimer tuli hänennoks da iški händast veičel äi kerdoid. Paul' ei voin nähta da kulda ranitud soldatad. Hän pakičeb händast olda vaiknašti. A sid' tuleb hänennoks, andab vet da tahtoib sidoda čapatesid. Francialaine koleb. Paul' otab hänen kormanaspäi kirjeižed da akan da tütren fotokuvan. Nemec zavodib itkta, hän lajib ičtaze da pakičeb prostindad surmitadud Žerar D'uval'al.
Pörttes ičeze voinerištoho Paul' nägeb ranitud Tjadenad. Rindal soldatad praznuičeba pigališt voinan lopud. Hö pakičeba keitäjal särbint ližatusenke, no hän ei tahtoi antta: hän keiti sidä 150 soldatan täht, a ei 80 mehen täht, kudambad oma jänuded hengehe. Paul' da Kat toba sömäd Tjadenale. Hän om pahas meles, siš ku om lujas ranitud, hän puhkaidab arterijad hangoižel da koleb.
Homendesel Ercbergeran delegacii allekirjutab kožmuzaigad, mitte sab vägen 11 časud homendest. Frontal ei tekoi völ necen polhe. No Kat kundleb da sanub, miše kožmuzaig om allekirjutadud: «Mugoine hillüz'. Minei tundub, miše tegimoi kurdhoks. Hö allekirjutiba, Paul'. Voin lopihe. Lopihe!». Ozakahad Paul' da Kat mäneba tanhale, miše vargastada hanhed. Dorogal hö meletaba siš, midä linneb jäl'ghe voinad. Paul' starinoičeb, kut hän varaidab tulebad aigad. Fermeran poig nägeb, kut Paul' vargastab hanhed. Nemec pageneb ühtes hanhenke. No prihaine tabadab händast, konz hö tahtoiba pörttas častihe. Hän iškeb Katad vacha. Paul' kandab ranitud sebranikad sel'gäl. Tuldes sančastihe, lekar' pagižeb, miše Kat koli: «Tühjaks tegin. Hän koli. Veri om must, putuiba ani maksaha. Hän ei ozastund, ani lopus!» .
Fridrihs tahtoib lopta voinad Germanijan vägistuse da andab käskön mända atakaha 10:45 aigal. Nemcad jokseba štikoidenke käziš da taciba francialaižiden päle, kudambad praznuičeba vägestust. Paul' nadeimatomudes rikob äi francialaižid soldatoid, no i iče om surmahasai ranitud štikal sel'gha ani kuverdas-se sekundas edel 11:00 aigad homendest. Koldes hän kuleb käskön: «Azotada lämoi! Jo 11 aigad homendest! Algat ampkoi!». Germanialaine soldat keradab medaljonoid kolijoišpäi, Paul' kaiči händast toras, löudab kattud redul Paulin koliihibjan.
Roliš
- Feliks Kammerer — Paul' Boimer
- Daniel' Br'ul' — Mattias Ercberger
- Aaron Hil'mer — Al'bert Kropp
- Al'breht Šuh — Stanislaus Katčinskii «Kat»
- Edin Hasanovič — Tjaden
- Devid Štrisov — general Fridrih
- Sebastjan H'ul'k — major fon Briksdorf
Tegemine
Studio Amusement Park - studijan fil'man pohjaze, mitte om snimdud Netflix-studijan pakičusen mödhe germanian kelel, om pandud Erih Maria Remarkan roman, miččen nimi om «Päivlaskmanfrontal vajehtusita»[4][5]. Kirj oli kel'düd nacistoil vodel 1933 da om polttud "manituseližen" da geroimatoman voinan ozutamižen taguiči[6]. Neciks aigaks germanialaine kirjutai jo läksi elämaha Šveicarijaha[7].
Fil'man ohjandai — Edvard Berger. Ühtes Lesli Patersonanke da Jan Stokellanke hän mugažo kirjuti fil'man scenarijan. Nece om koumanz' romanan ozutamine jäl'ghe voden 1930 da voden 1979 fil'moid. Bergerale oli tärged otta homaičushe germanialašt mel'pidod: «Meiden kaceg voinaha om ozutadud gor'al da huiktal, tühjudel da värhudel. Ei jänu nimidä hüväd, ei ole ni tippušt geroizmad. Minun täht oli sur' problem tehta meiden istorijad, meiden männu aigad da meiden kaceged voinaha fil'man "pävägeks"[8].
Sjomkad mäniba 52 päiväd 9. keväz'kuspäi 24. semendkuhusai vodel 2021. Scenoiden enambišt om snimdud Čehijas[9][10], kus oli sauvdud sured dekoracijad sjomkoiden täht suriden haudoidenke da kazarmoidenke[11]. Pragas sjomkad mäniba Barrandovan-kinostudijas erazvuiččiš lidnan paloiš, mugažo sen irdpoliš[12]. Fil'man b'udžet oli 20 mln Amerikan dollarad[13][14].
Premjer
Fil'man ezmäine treiler oli ozutadud sügüz'kun augotišes vodel 2022[15]. 12. sügüz'kud vodel 2022 fil'm oli ozutadud Rahvahidenkeskeižel kinofestivalil Torontos[13]. Jevropas kino-ohjandajan Bergeran rad oli ozutadud ezmäižen kerdan gala-premjeran aigan C'urihan kinofestivalil sügüzen lopus vodel 2022[16]. Germanialaine premjer oli tehtud 27. sügüz'kud vodel 2022 Berlin Kino International - kinotahos[17]. Toižed kacujad voiba kacta fil'man geramialaižiš kinoteatroiš redukuspäi vodelpäi 2022[18].
Mail'man fil'man premjer oli tehtud Netflix-platformal[19] 28 октября 2022 года[18].
Temad da motivad
Erod romanaspäi
Istorijan pohjaze, mittušt Erih Maria Remark starinoičeb "Päivlaskmanfrontal vajehtusita"-romanas, om pandud ičeze elonpala, no kaik henged om tehtud[20]. Erased problemad hengiden ozutamiženke oma jo Remarkal. Hänen henged enamba nahodiba «tipoihe», kudambiden sidoid toine toiženke avaidaba voinan hondod poled. Fil'm vahvištoitab necidä mel'pidod heittäs kirjaspäi palaižen, kus Pol spravitab ičeze kanzad lebuaigal. Vastusiden lugumär voinvaldmehidenke fil'masmugažo om vähän[21].
Vastkarin, fil'maha om ližatud scenad haudoiden taga todesižidenke hengidenke, mugoižed kut Mattias Ercbergeran paginad kožmuzaigan polhe. Mugoižed pätused vedäba fil'mad lujas äjihe istoriližihe azjtegoihe, pagižeb Oliver Kamenzind. Palad, miččid ei ole kirjas, eskai oma väräd istorijan mödhe[22].
Fionnula Halligan homaiči, miše kanzan vastusiden heitämine romanaspäi kožmuzaigan paginoiden panendan täht abuti ližata mittušt-se el'getomust pit'käha fil'maha, da miše Berger ozutab kaikiden voinfil'miden südäimištod kebn'as da sel'ktäs formas. Ridad ei lopnugoi nikonz, fil'moiden rol' voinan polhe kaiken aigan oli siš, miše ozutada rahvahan tahtod rikta «vihanikad»[23].
Starin voinas
Ozutadud fil'man augotišes koldud soldat, kenen sobad oli oigetadud frontan pirdan taga, miše sidä voiži panda päle toine soldat, om mugoine-žo element, mitte ozutab voinan ciklad, kut Paul' Boimeran surm-ki. Fil'mas ei ole ozakahad lopud, homaičeb Sara Milner, toziazjas lopud ei ole fil'mas, sikš miše konz üks' soldat koleb, hänen sijale tuleb toine, miše jatkta necidä ciklad. Kožmuzaig lopiži torategoid, no kut ozutadas Bergeran fil'mas, toziolod pagižeba Germanijan politižen väran aigan polge, miše nacistine partii pigai otab valdad ičeze käzihe da zavodiše Toine mail'man voin. Möst i möst uz' soldatoiden pol'v putub sistemaha, miččel om vär ideologii da rahvahaline ülevuz', kirjutab Milner[24].
Arvosteluz
Rotten Tomatoes - saital-agregatoral fil'mal om reiting 91 % 141 kirjutajiden arvostelusen pohjan mödhe keskmäižen arvznamanke 8,3 10 ballaspäi. «Arvostelijoiden koncensus» kirjuti muga: «Ühtel aigal aktualine da vanhamatoi, „Päivlaskmanfrontal vajehtusita“ kaičeb klassižen lähtendmaterialan väged, kingitab homaitust voinan tarbutomudehe»[25].
Metacritic - saital-agregatoral fil'mal om reiting 75 ballad 100 ballaspäi 28 kirjutajiden arvostelusen pohjan mödhe, se znamoičeb, miše «arvostelused oma hüväd»[26].
Pauklahjad da nominacijad
| Pauklahjoiden da nominacijoiden lugetiš | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Kinopremii | Ceremonijan päiv | Kategorii | Nominant(ad) | Satused | Lähtke |
| Kuldaine globus | Kuldaine globus (premii, 2023) | Parahim fil'm verhal kelel | Päivlaskmanfrontal vajehtusita | Nominacii | [27] |
| BAFTA | BAFTA (premii, 2023) | Parahim fil'm | Päivlaskmanfrontal vajehtusita | Vägestuz | [28] |
| Parahim anlialaižetoi fil'm | Päivlaskmanfrontal vajehtusita | Vägestuz | |||
| Parahim kino-ohjandajan rad | Edvard Berger | Vägestuz | |||
| Parahim toižen rolin mužikan rol' | Al'breht Šuh | Nominacii | |||
| Parahim adaptiruitud scenarii | Edvard Berger, Lesli Patterson da ian Stokell | Vägestuz | |||
| Parahim muzik fil'mannoks | Fol'ker Bertel'man | Vägestuz | |||
| Parahim kuvadajan rad | Džeims Frend | Vägestuz | |||
| Parahimad vizualižed effektad | Markus Frank, Kamil' Džafar, Viktor M'uller da Frank Petcol'd | Nominacii | |||
| Parahim mujumask da sugičuz | Haike Merker | Nominacii | |||
| Parahim taidehtegijan rad | Kristian М. Gol'dbek da Ernestin Hipper | Nominacii | |||
| Parahim sädoiden dizain | Lizi Kristl' | Nominacii | |||
| Parahim montaž | Sven Budel'man | Nominacii | |||
| Parahim än' | Lars Ginzel', Frank Kruze, Viktor Prašil da Markus Štemler | Vägestuz | |||
| Parahim kasting | Simona Ber | Nominacii | |||
| Oskar (kinopremii) | Oskar (kinopremii) | Parahim fil'm | Päivlaskmanfrontal vajehtusita | Nominacii | [29] |
| Parahim adaptiruitud scenarii | Edvard Berger | Nominacii | |||
| Parahim verazmaine taidehfil'm | Edvard Berger | Vägestuz | |||
| Parahim muzik fil'mannoks | Fol'ker Bertel'man | Vägestuz | |||
| Parahim kuvadajan rad | Džeims Frend | Vägestuz | |||
| Parahim taidehpirdajan rad | Kristian М. Gol'dbek, Ernestin Hipper | Vägestuz | |||
| Parahim än' | Viktor Prašil, Frank Kruze, Markus Stemler, Lars Gincel' da Stefan Korte | Nominacii | |||
| Parahimad vizualižed effektad | Frank Petcol'd, Viktor M'uller, Markus Frank da Kamil' Džafar | Nominacii | |||
| Parahim mujumask da sugičuz | Haike Merker da Linda Aizenhamerova | Nominacii | |||
Homaičendad
- ↑ All Quiet on the Western Front (англ.). Toronto International Film Festival.
- ↑ No one noticed All Quiet on the Western Front. Now it’s Netflix’s best ever shot at the Oscars (англ.). The Independent (12 keväz'kud 2023).
- ↑ Текст содержит перевод из немецкого раздела Википедии
- ↑ Manori Ravindran. Netflix Snaps Up Big-Budget 'All Quiet on the Western Front' Adaptation (angl.) // Variety. — 2020. — 10 December.
- ↑ Tigran Asatryan. Daniel Bruhl 'All Quiet on the Western Front' Netflix Movie: What We Know So Far (angl.) // What's on Netflix. — 2022. — 7 September.
- ↑ Scott Roxborough. TIFF: Edward Berger on Why It Was Important to Make a German-Language Version of ‘All Quiet on the Western Front’ (angl.) // The Hollywood Reporter. — 2022. — 10 September.
- ↑ Aygül Cizmecioglu. Erich Maria Remarque: The long legacy of 'All Quiet on the Western Front' (angl.) // Deutsche Welle. — 2022. — 24 September.
- ↑ Barbara Schuster. „Im Westen nichts Neues“ erhält vierwöchiges Kinofenster(saks.) // Blickpunkt:Film. — 2022. — 23 August.
- ↑ Reiner Bajo. Im Westen nichts Neues: Dreharbeiten für deutschen Netflix Film unter Regie von Edward Berger haben begonnen(saks.) // Netflix. — 2021. — 4 May.
- ↑ Andreas Wiseman. Netflix’s ‘All Quiet On The Western Front’ Underway In Czech Republic, First Look (angl.) // Deadline Hollywood. — 2021. — 4 May.
- ↑ Michael Meyns. Im Westen nichts Neues(saks.) // Programmkino.de. — 2022.
- ↑ Jason Pirodsky. Prague-shot ‘All Quiet on the Western Front’, debuts in Toronto, nabs German Oscar bid (angl.) // The Prague reporter. — 2022. — 15 September.
- ↑ 1 2 Netflix's 'All Quiet On The Western Front' Shoot Underway in Prague, New Cast Members Join (англ.). Variety (4 semendkud 2021). Архивировано 4 semendkud 2021 года.
- ↑ Die erste Verfilmung störte Goebbels mit Stinkbomben und weißen Mäusen (нем.). Die Welt (25 elokud 2022). Архивировано 2 uhokud 2023 года.
- ↑ Scott Roxborough. Daniel Bruhl in First Trailer for Netflix’s Anti-War Film 'All Quiet on the Western Front' (angl.) // The Hollywood Reporter. — 2022. — 6 September.
- ↑ Das ZFF kündigt erste Gala Premieren an(saks.) // Zurich Film Festival. — 2022. — 11 August.
- ↑ Jochen Müller. „Im Westen nichts Neues“ feiert Deutschlandpremiere // Blickpunkt:Film. — 2022. — 28 sügüz'kud.
- ↑ 1 2 'All Quiet on the Western Front' Gets Theatrical and Netflix Release Dates (англ.). Collider (30 elokud 2022).
- ↑ 'All Quiet on the Western Front': Shooting for German Netflix Film Directed by Edward Berger Has Begun (англ.). Netflix. Архивировано 4 semendkud 2021 года.
- ↑ Björn Becher. Im Westen nichts Neues(saks.) // Filmstarts.
- ↑ Philipp Bühler. Im Westen nichts Neues(saks.) // kinofenster.de. — 2022. — 28 September.
- ↑ Oliver Camenzind. Im Westen nichts Neues: Anti- oder einfach nur Kriegsfilm?(saks.) // Filmbulletin. — 2022. — 17 October.
- ↑ Fionnuala Halligan. 'All Quiet On The Western Front': Toronto Review (angl.) // Screen Daily. — 2022. — 13 September.
- ↑ Sarah Milner. All Quiet On The Western Front Review: A Bleak, Beautiful, Anti-War Film (angl.) // /Film. — 2022. — 13 September.
- ↑ All Quiet on the Western Front (англ.). 25 Rotten Tomatoes (2022).
- ↑ All Quiet on the Western Front (англ.). Metacritic.
- ↑ Winners & Nominees 2023 (англ.). Golden Globes. Дата обращения: 26 vilukud 2023.
- ↑ 2023 EE BAFTA Film Awards: The Winners (англ.). www.bafta.org (19 vilukud 2023). Дата обращения: 19 uhokud 2023.
- ↑ 2023 | Oscars.org | Academy of Motion Picture Arts and Sciences (англ.). www.oscars.org. Дата обращения: 26 vilukud 2023.
Tarkendused
- Fil'm Netflix-saital.
Neche kirjuteshe ei oigekoi RUWIKIn toižed kirjutesed. |