Homskii Noam

Рувики-späi
Homskii Noam
angl.: Noam Chomsky
Noam Homskii vn 2015 keväz'kus
Noam Homskii vn 2015 keväz'kus
Nimi:

angl.: Noam Chomsky

Sündundpäiv

1928(1928-12-07)[1][2][…] (96 лет)

Sündundsija:
Valdkund
Professijad:

filosof, kel'tedomez', political writer, õppejõud, psühholoog, antropoloog, inimõiguste aktivist, pedagoog, media critic, kirjutai, publitsist, informaatik, istorik

Tat

William Chomsky[d]

Супруга

Carol Chomsky[d][3] и Valeria Wasserman Chomsky[d]

Lapsed

Aviva Chomsky[d]

Pauklahjad da premijad
Allekirjutuz

Изображение автографа

Sait

chomsky.info (angl.)

diskussii  redaktiruida

Avram Noam (Naum) Homskii (7. tal'vku 1928, Pensil'vanii-štat, AÜV) om amerikalaine kelentedomez', filosof da politižen publicistikan kirjutai.

Homskii om formaližiden keliden klassifikacijan tegijan, se nimitase Homskijan ijerarhijaks i kävutase kompjuterižes tedos. Vll 1980−1992 tedomehen radod oliba kaikiš paksumbad citiruindas eläjiden keskes, i kahesanded kaikes aigas.

Biografii

Avram Noam om sündnu evrejan kanzha. Openui filosofijad i kelentedod Pensil'vanijan i Garvardan universitetoiš, sai kelentedon doktoran arvnimed vl 1955.

Radoi opendajan Massačusetsan tehnologižes institutas vspäi 1957. Hänen znamasižed idejad oma universaline grammatik i generativine grammatik, kelentedon minimalistine program, propagandan model' ühtes Edvard Hermananke. Homskijan radod abutiba tulda lanktushe biheviorizman teorijale i šingotada kognitivižid tedoid. Sen ližaks, intellektual om tetab ičeze uzil kacegil kaikhe, om todesižen socializman polenpidajan.

Kanz

Tedomez' oli naižiš vll 1949−2008, Kerol Doris Homskii (neiččel Šac, 1930−2008) oli hänen ak i mugažo kelentedomez', hö tegiba tundmust laps'aigan völ. Koume last sünduihe naimiželos.

Homaičendad

  1. Хомский Ноам // Большая советская энциклопедия (рус.): [в 30 т.] / под ред. А. М. Прохоров — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1969.
  2. Internet Movie Database (англ.) — 1990.
  3. Boston.com — 1995.
  4. 1 2 Хомский Ноам (рус.): [в 30 т.] / под ред. А. М. Прохоров — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1969.

Irdkosketused

Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe.