Nagoi

Рувики-späi
Nagoi
japon.: 名古屋市
Japan Nagoya.png
Флаг Герб
Флаг Герб
Q22126102?
35°10′53″ с. ш. 136°54′23″ в. д.GЯO
Valdkund
Адм. центр Naka-ku[d]
Глава Takashi Kawamura[d]
Istorii da geografii
Tegemižen päiv 1. redukud 1889
Pind
  • 326,43
Aigvö UTC+9:00[d]
Eläjad
Eläjad
  • 2 326 844 чел. (1 uhokud 2021)
Lugud
Telefonan kod 52
Počtan indeksad 460-8508
Internet-domen .nagoya[d]

Официальный сайт(jap.)​ (angl.)(kit.)(kor.)(port.)(isp.)(vjetn.)(nepali)
Nagoi на карте
Nagoi на карте
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

Nagoi (japon.: 名古屋市, Nagoja-si) om koumanz' surtte lidn Japonijas. Se om Aiti-prefekturan administrativine keskuz.

Istorii

Nügüdläižen eländpunktan aluz om pandud vl 1610 kuti Tokugava Iejasu-šögunan zamk da žilo senno, vaumitihe zamkad kahtes vodes. Nagoi-žilo sai lidnan statusad vn 1889 1. päiväl redukud, tegihe valdkundan nelländeks surtte lidnaks kerdalaz. Järed meriport om lidnas, kormatas 110 mln tonnoid vodes. Vl 2005 Nagoi vastsi mail'man Ekspo-ozutelendad.

Nagoi šingotase mašinansauvomižel (Mori Seiki), kivivoin ümbriradmižel, himižel i tekstil'tegimištol, metallurgijal.

Geografijan andmused

Fail:Nagoya Wards.png
Lidnan 16 rajonad

Lidn sijadase Honšü-saren keskuzpalas, Tünen valdmeren randal, −2..+198 m ü.m.t. korktusil. Ise-merikaran veded oma lidnan suves.

Klimat om subtropine, kezal om räk. Voden keskmäine lämuz om +16,2 C°, kaikiš lujemb hala oleli −10 C°. Paneb sadegid 1580 mm vodes, vähemba tal'vkus-uhokus (50..65 mm kus).

Eläjad

Eläjiden lugu om 2 277 077 ristitud vl 2015. Läz 10,2 mln (2021) elädas lidnaglomeracijas, se om koumanz' surtte valdkundas. Kaikiš suremb lidnan i aglomeracijan ristitišt om nügüd'.

Irdkosketused