Marks Karl

Рувики-späi
Marks Karl
saks.: Karl Marx
Karl Marks vl 1875
Karl Marks vl 1875
Nimi: saks.: Karl Heinrich Marx
Sündundpäiv 5. semendkud 1818(1818-05-05)[1][2][…]
Sündundsija:
Kolendpäiv: 14. keväz'kud 1883(1883-03-14)[3][2][…] (64 года)
Kolendsija:
Valdkund
Professijad: majandusteadlane, lehtezmez', istorik, filosof, sotsioloog, revolutsionäär, runokirjutai, politik, kirjutai
Tat Heinrich Marx[d][1][6][…]
Mam Henriette Presburg[d][6][7]
Супруга Jenny von Westphalen[d][3][1][…]
Lapsed Eleanor Marx[d][6][7], Jenny Longuet[d][6][7], Laura Marx[d][6][7], Edgar Marx[d][6][7], Frederick Demuth[d], Heinrich Edward Guy Marx[d][7] da Jenny Evelin Francis Marx[d][7]
Allekirjutuz Изображение автографа
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

Karl Marks (saks.: Karl Heinrich Marx; sünd. 5. semendku 1818 Trir-lidnha, Prussii — kol. 14. keväz'ku 1883, London, Sur' Britanii) oli saksalaine filosofijan da sociologijan tedai, ekonomist, kirjutai da runokirjutai, politine lehtezmez' da kundaline šingotai. Om tetab kuti marksizman alusenpanii, sen paloin materialistižen dialektikan tedometodan sätai da ližamaksarvon teorijan tegii.

Tedotöd

Marks kirjuti 30 tedotöid filosofijas, ekonomikas i istorijas, sidä kesken kaks' znamasišt kirjad. «Kommunistižen partijan manifest» (1848) kirjuti Fridrih Engel's-sebranikanke da ühtmel'nikanke.

Kaikiš suremb monografii om «Kapital. Politižen ekonomijan kritik», se om klassine tedotö politižes ekonomijas. Kirjuti molembid kirjoid Londonas olden. Marks lopi Kapital:an 1nz' tom vl 1867, 2nz' (1885) da 3nz' (1894) tomad oma pästtud Marksan strukturamatomikš käzikirjutusikš Engel'san ümbriradmižes Marksan surman jäl'ghe, 4nz' tom (1905−1910) om sätud Marksan mustkirjutusespäi ližamaksarvon teorijoiden kritikas, Karl Kautskii-filosof pästi.

Kanz

Karl Marks eli Ženni fon Vestfalen-akanke (1814−1881) läz 40 vot. Paral sünduihe seičeme last, nell' heišpäi koliba laps'aigas. Koume tütärt eliba hätkemba i läksiba mehele: Ženni, Laura i Eleonora. Vspäi 1850 Marks kanzanke elihe Londonas, ende oli kükstud Francijaspäi, Bel'gijaspäi i Germanijaspäi kommunistižiden demonstracijoiden sädandan tagut.

Jäl'gusen tedoiduz

NSTÜ:n Marksizman-leninizman institut (1931−1991) kaiči da tedišteli Marksan jäl'gust. Sen nügüdläine jäl'ghetulii om Socialižiden komplekstedoidusiden keskuz, mülüb Venäman Tedoakademijan Sociologijan institutha vspäi 2005. Toižed Marksan tedoidusen institutad oliba Indijas (vspäi 1964) i Pol'šanmas (1974−1984).

Homaičendad

  1. 1 2 3 Gemkow H. Carlos Marx. Biografía completa — 1975.
  2. 1 2 Karl Marx // Encyclopædia Britannica (англ.)
  3. 1 2 A. A. P. Secret Re-burial of Karl Marx In London (англ.) // The Sydney Morning Herald — Sydney: Fairfax Media, 1954. — Iss. 36485 (late edition). — P. 1. — ISSN 0312-6315
  4. 1 2 Маркс Карл // Большая советская энциклопедия (рус.): [в 30 т.] / под ред. А. М. Прохоров — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1969.
  5. https://www.marxists.org/archive/marx/bio/marx/eng-1869.htm
  6. 1 2 3 4 5 6 7 Marx, Karl: (geb. Mordechai) Dr. phil., Theoretiker des Sozialismus, "Manifest der Komm. Partei", Redakteur // Band 16: Lewi – Mehr — Münhen: De Gruyter Saur, 2008. — С. 331. — 25, 427 с. — ISBN 978-3-598-22696-0
  7. 1 2 3 4 5 6 7 Lundy D. R. The Peerage (англ.)