Marks Karl
| Marks Karl | |
|---|---|
| saks.: Karl Marx | |
| Karl Marks vl 1875 | |
| Nimi: | saks.: Karl Heinrich Marx |
| Sündundpäiv | 5. semendkud 1818[1][2][…] |
| Sündundsija: | |
| Kolendpäiv: | 14. keväz'kud 1883[3][2][…] (64 года) |
| Kolendsija: | |
| Valdkund | |
| Professijad: | majandusteadlane, lehtezmez', istorik, filosof, sotsioloog, revolutsionäär, runokirjutai, politik, kirjutai |
| Tat | Heinrich Marx[d][1][6][…] |
| Mam | Henriette Presburg[d][6][7] |
| Супруга | Jenny von Westphalen[d][3][1][…] |
| Lapsed | Eleanor Marx[d][6][7], Jenny Longuet[d][6][7], Laura Marx[d][6][7], Edgar Marx[d][6][7], Frederick Demuth[d], Heinrich Edward Guy Marx[d][7] da Jenny Evelin Francis Marx[d][7] |
| Allekirjutuz |
|
Karl Marks (saks.: Karl Heinrich Marx; sünd. 5. semendku 1818 Trir-lidnha, Prussii — kol. 14. keväz'ku 1883, London, Sur' Britanii) oli saksalaine filosofijan da sociologijan tedai, ekonomist, kirjutai da runokirjutai, politine lehtezmez' da kundaline šingotai. Om tetab kuti marksizman alusenpanii, sen paloin materialistižen dialektikan tedometodan sätai da ližamaksarvon teorijan tegii.
Tedotöd
Marks kirjuti 30 tedotöid filosofijas, ekonomikas i istorijas, sidä kesken kaks' znamasišt kirjad. «Kommunistižen partijan manifest» (1848) kirjuti Fridrih Engel's-sebranikanke da ühtmel'nikanke.
Kaikiš suremb monografii om «Kapital. Politižen ekonomijan kritik», se om klassine tedotö politižes ekonomijas. Kirjuti molembid kirjoid Londonas olden. Marks lopi Kapital:an 1nz' tom vl 1867, 2nz' (1885) da 3nz' (1894) tomad oma pästtud Marksan strukturamatomikš käzikirjutusikš Engel'san ümbriradmižes Marksan surman jäl'ghe, 4nz' tom (1905−1910) om sätud Marksan mustkirjutusespäi ližamaksarvon teorijoiden kritikas, Karl Kautskii-filosof pästi.
Kanz
Karl Marks eli Ženni fon Vestfalen-akanke (1814−1881) läz 40 vot. Paral sünduihe seičeme last, nell' heišpäi koliba laps'aigas. Koume tütärt eliba hätkemba i läksiba mehele: Ženni, Laura i Eleonora. Vspäi 1850 Marks kanzanke elihe Londonas, ende oli kükstud Francijaspäi, Bel'gijaspäi i Germanijaspäi kommunistižiden demonstracijoiden sädandan tagut.
Jäl'gusen tedoiduz
NSTÜ:n Marksizman-leninizman institut (1931−1991) kaiči da tedišteli Marksan jäl'gust. Sen nügüdläine jäl'ghetulii om Socialižiden komplekstedoidusiden keskuz, mülüb Venäman Tedoakademijan Sociologijan institutha vspäi 2005. Toižed Marksan tedoidusen institutad oliba Indijas (vspäi 1964) i Pol'šanmas (1974−1984).
Homaičendad
- ↑ 1 2 3 Gemkow H. Carlos Marx. Biografía completa — 1975.
- ↑ 1 2 Karl Marx // Encyclopædia Britannica (англ.)
- ↑ 1 2 A. A. P. Secret Re-burial of Karl Marx In London (англ.) // The Sydney Morning Herald — Sydney: Fairfax Media, 1954. — Iss. 36485 (late edition). — P. 1. — ISSN 0312-6315
- ↑ 1 2 Маркс Карл // Большая советская энциклопедия (рус.): [в 30 т.] / под ред. А. М. Прохоров — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1969.
- ↑ https://www.marxists.org/archive/marx/bio/marx/eng-1869.htm
- ↑ 1 2 3 4 5 6 7 Marx, Karl: (geb. Mordechai) Dr. phil., Theoretiker des Sozialismus, "Manifest der Komm. Partei", Redakteur // Band 16: Lewi – Mehr — Münhen: De Gruyter Saur, 2008. — С. 331. — 25, 427 с. — ISBN 978-3-598-22696-0
- ↑ 1 2 3 4 5 6 7 Lundy D. R. The Peerage (англ.)
- Sündnuded 5. semendkud
- Sündnuded vodel 1818
- Kolnuded 14. keväz'kud
- Kolnuded vodel 1883
- Kolnuded Londonas
- Personalijad kirjamišton mödhe
- Saksanman tedomehed
- Suren Britanijan tedomehed
- Ekonomistad
- Saksanman filosofad
- Suren Britanijan filosofad
- Kommunistad
- Marksizm
- Filosofad kirjamišton mödhe
- Tedomehed kirjamišton mödhe
- Sündnuded Trirha
- Kolnuded keväz'kun 14. päiväl