Johannesburg

Рувики-späi
Johannesburg
afrik.: Johannesburg
Johannesburg CBD.jpg
Флаг[d] Герб
Флаг[d] Герб
26°12′16″ ю. ш. 28°02′30″ в. д.GЯO
Valdkund
  • Flag of South Africa.svg Suviafrikan Tazovaldkund[1]
Глава Mpho Phalatse[d]
Istorii da geografii
Tegemižen päiv 1886
Pind
  • 1644
Высота 1753 ± 1
Aigvö UTC+2:00[d]
Eläjad
Eläjad
  • 4 434 827 чел. (2011)[2]
Lugud
Telefonan kod 2711
Počtan indeksad 2001[3][4] da 2000[3][4]

Официальный сайт (angl.)
Johannesburg на карте
Johannesburg на карте
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

Johannesburg (mugažo kirjutadas anglijan kelel i afrikaans, angline virkand: [dʒoʊˈhænɪsbɜrɡ], afrikaans [joˈhɑnəsbʏrx], zul.: iGoli, kos.: iRhawutini) om Suviafrikan Tazovaldkundan kaikiš suremb lidn eläjiden lugun mödhe. Se om Gauteng-provincijan administrativine keskuz.

Istorii

Nügüdläižen eländpunktan aluz om pandud vl 1886 kuldsäruläžundan i kuldan samižen tahondas. Pätihe sauda lidnad haotižen pertišton sijas, i lidn om nimitadud ezmäižiden Johan Rissik- i Johan Jubert-arhitektoriden nimiden mödhe. Äi irdoid oma nimitadud enččiden kaivusiden mödhe tähäsai.

Suviafrikan Tazovaldkundan Konstitucine Käskuzkund sijadase Johannesburgas. Vl 2010 lidn vastsi Mail'man futbolčempionatan vändoid ühesan lidnan keskes. Azjaline Hillbrou-keskuzrajon om okaidud vaugedverižen vähembusen tobmuden lopindan jäl'ghe, azjaline elo sirdi Sendton-rajonha. Vspäi 2002 enččiden radnikžiloiden suvipäivlaskmaine Soueto-rajon mülüb lidnha.

Johannesburg šingotase terasen i cementan tehmižel. Valdkundan kaivuztegimišton kompanijoiden päfaterad i fondbirž sijadasoiš lidnas, kuldan da diamantoiden torguind mäneb täs mugažo.

Geografijan andmused

Lidn sijadase valdkundan pohjoižpäivnouzmas, Korged Veld-mägitazangištol, 1753 m ü.m.t. keskmäižel korktusel.

Eläjad

Vl 2011 lidnan eläjiden lugu oli 4 434 827 ristitud, kaiken lidnaglomeracijan — läz 8 mln ristituid (Pretorii-pälidnanke).

UNESCO:n Mail'man jäl'gusen Ristitkundan kätte-muštnik (474 km²) zavodiše 25 km lodeheze lidnaspäi löutud 30 karas ristitun ezitatoiden jändusidenke (2,3 mln vodhesai).

Irdkosketused