Andersen Hans Kristian

Рувики-späi
Andersen Hans Kristian
dan.: Hans Christian Andersen
Hans Kristian Andersen vn 1860 fotokuval
Hans Kristian Andersen vn 1860 fotokuval
Nimi: dan.: Hans Christian Andersen
Sündundpäiv 2. sulakud 1805(1805-04-02)[1][2][…]
Sündundsija:
Kolendpäiv: 4. elokud 1875(1875-08-04)[1][2][…] (70 лет)
Kolendsija:
Valdkund
Professijad: kirjutai, runokirjutai, romaanikirjanik, lastekirjanik, autobiograaf, dramaturg, lehtezmez', reisija, cut-paper artist
Tat Hans Andersen[d]
Mam Anne Marie Andersdatter[d]
Pauklahjad da premijad
Allekirjutuz Изображение автографа
Логотип РУВИКИ.Медиа Mediafailad RUWIKI-tedoiš

Hans Kristian Andersen (dan.: Hans Christian Andersen [hans kʁæsdjan ˈɑnɐsn̩]; sünd. 2. sulaku 1805, Odense, Danijan i Norvegijan unii — kol. 4. eloku 1875, Kopenhagen, Danii) oli danijalaine kirjutai i runokirjutai. Sädeli danijan kelel.

Biografii

Hans Kristian oli sündnu gollhä kanzha Odensen Fün-sarel. Hänen Hans Andersen-tat (1782−1816) oli bašmakoiden tegii, Anna Mari Andersdatter-mam (1775−1833) libui golläs perehespäi i radoi sobanpezijan. Priha kazvoi nervižen i vasthaotlijan, 14-voččen sirdi Kopenhagenha. Edesti toižid rolid Kunigahan teatras kacmata effektatomha irdnäghu. Vl 1827 lopi školopendust, no kirjuti petusidenke elon lophusai. Vl 1829 publikoiči «Astužnikan matk Holmen-kanalaspäi Amageran päivnouzmaižennoks agjannoks»-sanutest fantastikan žanras, sai tetabut i kirjuti sarnoid sen jäl'ghe elon lophusai. Läz kümenikad sarnoid kirjuti runoil. Hänen romanad i p'jesad ei olend mugomad tetabad kut sarnad. Vl 1871 ezmäine balet oli lavastadud Andersenan sarnoiden mödhe.

Eli naimatoman, jäi lapsetoman. Lanksi magaduzsijaspäi 67-voččen, sai lujid satatesid i koli koumes vodes.

Sädused

Andersen sädi läz 200 sarnoid lapsiden i täuz'kaznuziden täht, romanid i p'jesid. Kaik ned oma joudjas lähekäzižuses vspäi 1975. Äjad sarnad oma tetabad kaikes mail'mas, fil'mzihe niid i tehtihe mul'tfil'mid 20. voz'sadaspäi, möhemba ližazihe videovändoid.

Valitud sarnoiden nimikirjutez
  • «Düiman pitte neižne» (dan.: Tommelise, 1835)
  • «Iškim» (Fyrtøiet, 1835)
  • «Kunigahan uz' plat'kö» (Keiserens nye Klæder, 1837)
  • «Lipaz-lendim» (Den flyvende Kuffert, 1839)
  • «Lumikunigaznaine» (Sneedronningen, 1844)
  • «Mecjoucned» (De vilde Svaner, 1838)
  • «Neičukaine viridenke» (Den lille Pige med Svovlstikkerne, 1845)
  • «Noidkukkaz» (Elverhøi, 1845)
  • «Ole Lukoie» (Ole Lukøie, 1841)
  • «Ozan kolušad» (Lykkens Kalosker, 1838)
  • «Pahakulu sorzanpoigaine» (Den grimme Ælling, 1843)
  • «Princess hernhudel» (Prindsessen paa Ærten, 1835)
  • «Pen' merineižne» (Den lille Havfrue, 1837)
  • «Sigoidenpaimen» (Svinedrengen, 1841)
  • «Varmed tinasine saldataine» (Den standhaftige Tinsoldat, 1838)

Mušt

Sarnoiden süžetiden tetabuz abuti niiden kuvandoile tehtas keliden idiomikš, oz., «kunigahan uz' plat'kö». Muštpachad oma olmas neniš lidnoiš: Bratislav, Malag, Moskv, Nju Jork, Odense. Vl 1985 «2476 Andersen»-asteroid om nimitadud kirjutajan muštoks.

Homaičendad

Irdkosketused